Tiden går fort när man har roligt finns det ett uttryck som säger och det stämmer väldigt bra på mitt år som har gått. Jag satte mig ner för att minnas tillbaka hur mitt 2009 har sett ut, men jag har alltid lika svårt att minnas exakta händelser. Däremot kan jag konstatera en sak. Det har varit ett händelserikt år med mängder med roliga inslag som ligger som minnen i mitt huvud. Ibland när jag blundar kan jag se alla dessa händelser passera förbi.

 

En av de största förändringarna jag har gått igenom detta år handlar om något så viktigt som träning. Jag som alltid har varit den där narkomanen som inte klarar av att vila en dag utan att få ångest har upptäckt att det går faktiskt. En av de största upptäckterna jag gjort på länge. Nästan i samma dimension som när en viss herre upptäckte Amerika. Jag har funnit det nyttigt att faktiskt ta det lite lugnt ibland och inte stressa.

 

Detta har öppnat flera dörrar till att göra massa spännande saker under 2009. Jag har lärt känna massor med nya människor via det här nya mediet, bloggar och jag har även lärt känna en tysk från Hamburg. Mycket trevlig kille. Det har blivit resa till Slovakien och runt om i landet på tävlingar. Trots att jag inte tränat lika mycket som tidigare. Skolan har gått fin fint och jag har äntligen hittat hem. Sommaren gick åt till att sitta och svara i telefon på ett hemligt ställe som hjälper andra människor. Det tackar jag för att jag fick göra. Lärde mig mycket av det.

 

När jag funderar över mitt år kan jag konstatera två saker. Nummer ett har jag redan nämnt, att det har varit händelserikt år men det har också varit väldigt lärorikt år och jag har äntligen hittat mitt hem. Både rent fysiskt på landet men även min plats i karriären för framtiden. Och jag har inte varit ensam om att lära känna mig själv bättre under året. Utan många har hjälpt mig.

 

Avslutningsvis skulle jag vilja koppla åter till bloggen som är en stor del av mig genom att tacka alla er som hjälper mig. Jag lägger ner mycket tid på detta men det är ni som driver mig framåt. Alla ni som har varit med i panel, intervju eller kanske något annat spännande. Ett stort tack! Och ett extra stort tack vill jag ge till Gunhild som kliver in och levererar texter varje vecka som vi får ta del av. Att hon hade den talangen var det ingen som visste men nu har hon bevisat det.

 

Tack alla nära och kära för att ni alltid finns där också. Ett underbart 2009 men det blev ingen bra sammanfattning av varje månad, hoppas ni gillar mig ändå.

 

Och så en sista sak. 2010 blir mitt sista år som bloggare…

 

 

Gott Nytt År

 

Önskar

Marcus ”Slipsen” Åberg

Framme i Åre men är helt slut efter en lång resa. Imorgon lovar jag att återkomma med massa roligt här på bloggen så håll ögonen öppna och tack för alla kommentarer! Fortsätt så!

Ni har ju så rätt ni som kommenterat min bild. Självklart är det ju jag som har ställt kameran på lång slutartid sedan hoppade jag rakt upp. Och med den spänsten jag har kunde jag hålla mig kvar i luften likt någon höjdhoppare eller något. Nej, då men jag var väl där några sekunder. Nog om bilden nu har jag varit inne i stan och tränat vilket jag skulle gjort igår men blev kvar hos mina kusiner. Besök från Tyskland och det var väldigt trevligt. Jan har trevlig familj vill jag lova!

När jag sakta glider in hos frisören är det full aktivitet på alla frisörer men jag frågar lite försynt om någon skulle kunna hjälpa mig. Jag har ju faktiskt bokat tid till att bli av med lite hår, och jag är alltid lika orolig varje gång eftersom att de är moderna och har bokningen över internet. Denna gången har det gått bra också och jag får sätta mig ner bredvid en hel familj som väntar på dottern som blir fin inför nyårsafton.

På begäran från er läsare bjuder jag på dessa bilder. Ni ser mig först i min gamla frisyr och min nya. Rätt nöjd med den nya faktiskt, alltid skönt att bli av med lite hår men bilden blev inget vidare. Det bjuder jag på.

På begäran från er läsare bjuder jag på dessa bilder. Ni ser mig först i min gamla frisyr och min nya. Rätt nöjd med den nya faktiskt, alltid skönt att bli av med lite hår men bilden blev inget vidare. Det bjuder jag på.

Nu är jag redo för att ge mig iväg till stan för att förlora lite hår. Ja, jag ska till frisören och det är ju alltid lika trevligt däremot har jag alltid lika svårt att komma på någonting att säga när man sitter där. Man stirrar på sig själv och tänker på massa roliga saker. Blir nog en liten text om det ikväll. Ta hand om er så länge!

Som jag skrivit om tidigare har det blivit mängder med intervjuer under året och det tänker jag fortsätta med även nästa år. Och så här i mellandagarna är det ju kanon att uppdatera minnet lite från det som har varit. Jag har ju visat två gamla intervjuer för er som ni kunde läsa för några dagar sedan, men nu kommer det två nya som ni kan njuta av under er ledighet.

Nu får jag börja bli bättre på att bjuda på bilder på mig. Det går ju bra såhär långt eller vad säger ni, tjejer? Nu drar jag iväg för att käka lite tacos hos mina kusiner sedan utgång för att dansa till Maskinen som spelar i Norrköping!

 

Hej igen!!

 

Har julen varit bra?

En sak är säker – fort går den i alla fall.

Jag är ju så där gammaldags; att julgranen ska inte in förrän till julafton, möjligen kvällen innan, och julpyntet fram i sista minuten. Sen bor vi ju långt ute på landet ”bland tomtar och troll”, så man slipper ju all julmusik och tomtar i affärerna redan i november. Därför njuter jag av julen nu och ett tag till framöver i stället. Härligt!!

 

Nu börjar väl den stora julklappsbytesveckan för många. För att inte prata om rean….. För 25 år sen var jag också en av de som trängdes i kassorna, men inte nu längre. Vad tror ni - har jag blivit klokare eller bara tröttare och tråkigare? Själv vet jag ju svaret naturligtvis: klokare. (Det blir ju dyrt att köpa mera garderober). Tur att inte alla är lika dåliga på att hänga med i modet som jag, och lika trötta på trängsel.

 

Jag vet inte om det är likadant idag, men före jul var hela Sverige vitt. Det är ganska ovanligt, och i varje fall till julhelgen. Härligt för alla som tycker om att åka skidor. Jag är dålig på skidor, det händer kanske vart 5:e år att jag åker en kort bit och får träningsvärk och sen är det inte kul längre. Men jag minns en gång, jag kanske gick i mellanstadiet, och det hade snöat så mycket under dagen att det inte gick att ta sig hem från skolbussen. Pappa hade plockat fram sina gamla skidor och hade mina med sig och mötte vid bussen. Det var första och sista gången jag såg honom på ett par skidor, och som vi åkte tillsammans. Nu kan jag tycka att det är ett fint minne, men då var jag nog bara arg på snö (tror jag).

 

Ett annat minne som också har med snö och vinter att göra, är när pappa högg i skogen och körde ut stockarna med häst och kälke. Jag kan inte ha varit mycket mer än 5-6 år, och fick följa med till skogen med kaffekorgen. Om jag  blundar kan jag se just den fläcken framför mig fortfarande, nästan känna lukten av skog, kåda, häst, svett och kaffe – 50 år senare.

 

Och snart är det nyår!! Det är nästan lika magiskt varje gång; man blir ett år äldre, ett helt år framför sig som man inte vet ett dugg om och som ska fyllas med alla intryck och händelser  – bra eller dåliga. Nyårslöften är inget för mig, däremot nyårsönskningar. (Har provat att smälta tenn och läsa ut av motivet som blir, vad som ska hända under året. Inget för mig). Varför börja året med att ställa krav på sig själv…

 

Hur som helst.  ETT GOTT NYTT ÅR!!! Så hörs vi nästa år igen; tack för förtroendet Marcus.

 

 

/Faster Gunhild

---

Nu är jag med och tävlar igen och självklart vill jag att just DU ska rösta på mig. Du röstar genom att besöka denna blogg.

Eleonore 21 år från Stockholm

1. Jag har inga nyårslöften, men det hade isf varit att

2. Jag har tänkt satsa massor på mitt bloggande under 2010, jag tycker det är otroligt kul att blogga och skulle gärna göra det på heltid. Men man har ju redan ett "vanligt" jobb där jag nu vid årsskiftet blir biträdande butikschef så tiden räcker inte alltid till.

3. Min tanke med bloggandet är att nå ut till så många som möjligt och ge tips på inte bara recept utan även vad som finns i butik för alla stressade personer som inte hinner baka. Jag slänger ofta in lite av min vardag med för att bredda målgruppen. Målet är ju ändå att bli stor i bloggvärlden och förhoppningsvis nå ut i tidningar i form av tips och krönikor i rätt forum.

4. 3 bloggar jag läser ofta och tycker om är Leilas blogg, Trees blogg och sen sist men inte minst Malles.

5. På nyår ska jag ha Cocktailparty med en kär vän. Det blir uppklätt med fina drinkar och till sist massa fyverkerier vid 12-slaget!

---

Freja 22 år från Stockholm

1. Träna mer, kämpa hårt och inte låta någon trycka ner mig.

2. Det vet jag inte om jag kommer ha tid med faktiskt. Jag ska plugga rätt mycket nu.

3. Jag tycker det är skönt att skriva av sig till datorn. Vissa dagar kan det vara så att jag inte har lust att prata med någon, då skriver jag i bloggen istället.

4. Jag följer inga bloggar direkt, men min lillasysters, min lillebrors och Slipsens.

5. Det vet jag inte ännu. Men jag hoppas att min pojkvän vill fira med mig.

---

Monkeypig, 24 år från....
1. Jag brukar inte ha nyårslöften, så jag har inga för 2010.

2. Jag satsar inte direkt på min blogg men jag kommer ha mer tid för bloggen under 2010 vilket ska bli roligt. Så det kommer att bli fler uppdateringar och kanske lite roligare inlägg än vad det varit nu när jag inte alls haft så mycket tid för den.

3. Det började med att jag skapade bloggen för att jag hade tråkigt och ville skriva av mig. Sen har det mest varit för min egen skull, att bloggen blir som en liten dagbok om mitt dagliga liv så att säga. Men nu är det klart roligare när man får kommentarer och respons  på sitt skrivande.

4. Hmm det finns inte riktigt någon blogg som jag brukar läsa sådär frekvent. Men på kenzas.se får man rätt bra inspiration när det gäller kläder & mode och även passepartout.webblogg.se och lisaplace.devote.se

Jag och Meg har satt ihop en lista av årets bästa låtar. Väldigt roligt att sätta ihop faktiskt och nu kan också ni lyssna på den. Listan innehåller bland annat Kent, Lars Winnerbäck, Markus Krunegård med flera. Alltid svårt att sätta ihop listor men vi har gjort vårt bästa.

Det börja närma sig slutet av detta år, 2009, och många har börjat skriva krönikor för året. Vilket även jag vill göra men känner att jag inte har tid och lust att göra just i stundens ögonblick. Däremot har jag sett att det blivit en hel del intervjuer under detta år. Vilket är väldigt trevligt! Så gott som jag har kunnat har jag samlat ihop alla dessa för att göra en summering som ni kan läsa nu under dessa dagar när det närmar sig jul och allt. Det är ju alltid roligt med lite läsning, eller hur?

De två första som jag intervjuade 2009 var Emelie och Emma som jag tycker ni borde läsa. Två väldigt trevliga som brinner för det här med att skriva och faktiskt jobbar båda dessa damer med att skriva på olika tidningar vilket är roligt att skriva. Då även jag har drömmar om det i framtiden. Båda dessa intervjuer består av två delar som ni nu kan läsa genom att trycka på bilderna nedan.

Del 1 Emelie

Nu kommer ni skratta åt mig, men idag har jag upptäckt hur bra det är med bloglovin som även jag har som ni kan lägga till mig på. Men idag är första gången som jag använder mig av det för första gången. Det är ju verkligen underbart bra må jag säga. Jag som har klickat in på alla bloggar genom att skriva adresserna hela tiden men nu blir det ju lättare. Fan vad seg jag är på sådana saker med ny teknik, nu finns jag även där och följer alla er andra. Vad roligt det är med att blogga och nästa år ska jag satsa ännu mer på det här med bloggande.

Hemma igen efter en dag i stan, och det är verkligen mycket folk som är ute i julhandeln här i Norrköping precis som i alla andra städer. Men det är faktiskt väldigt trevligt men däremot har jag inte riktigt förstått att det faktiskt bara är 2 dagar kvar. Läs igen, 2 dagar kvar till jul. Visst det är mycket snö ute och så men annars kan jag inte säga att jag har julkänslor. Det kanske hinner komma. Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer nu faktiskt, har inte mycket vettigt att komma med egentligen. Bara att jag någon dag ska leverera tavlan som Micke vann i slipsens-live någon dag. Hade tänkt göra det idag, men självklart glömde jag den här hemma. Men ni kommer få exklusiva bilder på denna händelse. För precis som han själv sa "Det känns stort" och jag förstår honom..

När det gäller bloggen, hur påverkar nedgången av antalet läsare dig som person?

-  Jag har alltid sagt och tyckt att man skapar en blogg för att man vill ha respons, man vill ha läsare och reaktioner vilket besökare ger.

Du kan inte tänka dig att man bara skriver för sig själv?

- Nej, då skulle man ju lika gärna skriva privat dagbok hemma eller skriva av sig på ett worddokument. Som svar på din tidigare fråga så känns det som en motgång om man märker att bloggen man ändå jobbat med blir mindre. Dessutom är det ju lite så idag att syns du inte på nätet så finns du inte.

Hon fortsätter:

- Därför har jag känt mig ganska osynlig och betydelselös många gånger under hösten. Vilket väl i sig blir lite knäppt att reflektera över.

 

För att kämpa sig tillbaka igen finner Anna sin kraft hos sin underbara familj, och då främst hennes mamma och sambo. Hon har också en stund när hon stänger av omvärlden för att bara ta en dag eller två i soffan med ett Beverly Hills 90210- maraton. Som sedan ger henne kraft att kämpa vidare i motvinden.

 

Men hur går det med Avanna?

- Avanna har väl haft ett lite förlängt sommarlov kan man säga. Lite vilande tyvärr men jag räknar med att ta nya tag efter nyåret samt att jag kommer komma med en ny kollektion hos Nelly, men vågar inte längre säga när. Eftersom att det varit så många saker utanför Avanna som jag inte kunnat råda över den senaste tiden har jag ju då påverkat hur det gått för just Avanna ändå.

Hur känns det för dig?

- Visst, det känns väldigt tråkigt men jag försöker att se det positivt genom att se till allt nytt jag lärt mig.

Några nyheter i kollektionen som kommer på Nelly som du kan avslöja redan nu?

- Inga direkta nyheter men några gamla favoriter i ny utformning kan man säga samt att jag nu för första gången kommer ha en egen label i nacken och ha designat alltihop – label motiv och plagget i sig.

 

Man brukar ju säga att man går klädd i svart i dystra tider något jag också undrar om Anna har gjort, lite med glimten i ögat. Och visst stämmer det.

- (haha) Lustigt att du frågar faktiskt för den här hösten har jag faktiskt nästan uteslutande dragits till svart och grått och det enda jag vill köpa nytt i klädväg är också svart och grått.

Ett tungt år för Anna sedan sist vi pratades vid men hur ser hon framåt på det nya året?

- Mitt mål inför 2010 är nog framförallt att försöka finna lite inre harmoni och nya krafter inombords. Sedan att fortsätta att inte ta någon skit och kunna gå och lägga mig om kvällarna och somna med rent samvete. Sen att man vaknar upp med ångest över annat, men det är väl en annan sak.

Hur ska du lyckas med detta, vad är receptet?

- Det kan jag först svara på 2011, (haha)

Jag önskar dig lycka till med allt!

(Besök Avanna genom att trycka på bilden)

För er som är trogna läsare av min blogg minns säkert att jag för drygt ett år sedan gjorde en intervju med Anna Larsson, tjejen bakom pyttis och framförallt grundaren av Avanna. Att ett år går snabbt kan vi konstatera när det känns som att det var som igår vi pratades vid sist kring intervjun då. Jag kände att det var dags att kolla vad som har hänt sedan förra gången när jag kunnat läsa om att hon flyttat från blogg.se och nu nyligen flyttade tillbaka igen. Jag bestämde mig för att kontakta Anna för att göra en intervju för att ge en bra bild från insidan och hur hon själv ser på alla händelser det senaste året.

(Tryck på bilden frö att komma till Annas blogg)

Det var alltså ungefär ett år sedan vi satt här sist när du medverkade i en intervju hos mig. Hur har ditt år varit?

- Oj, har det redan gått ett år?!

Eller hur visst känns det som att tiden går extremt snabbt. Har du haft det bra sedan sist som man brukar säga.

- Ja, du det har varit ett mycket upp och ned år kan man väl säga. Men förra året var ju bara upp, upp, upp så det kanske bara är naturligt att man får lite ner, ner, ner särskilt när övriga världen också har det ganska tufft med finanskris och varsel. Det blir en lite grå stämning överallt.

Att det svängt för Anna är något jag också kunna notera även om jag bara stått utanför som åskare men att det blev en flytt till Veckorevyn för hennes blogg tolkade jag som ett tecken på att det var på väg uppåt för henne till en början. Men så fel jag kan ha kring denna fråga. Absolut inget illa mot tidningen som skördar framgångar när de är arrangörer av flera galor etc. Men för Anna var det inte rätt väg. Minns tydligt att jag någon gång påpekade för Anna att hon hela tiden växte och blev större, tyvärr var fallet annorlunda. Helt tvärtom faktiskt. Världen går igenom en kris som även hon känt av på flera sätt.

 

Vad var det som gjorde att du nu kom tillbaka till blogg.se?

- Många små anledningar. Dels att jag märkte att jag tappade läsare och dels att jag tappade bort mig själv.

Vad menar du med att tappa bort dig själv?

- När det gäller min blogg vill jag vara helt min egen och även om jag inte hade ”does and don’ts” från veckorevyn på vad jag skulle skriva eller inte fick skriva tror jag ändå att jag censurerade mig själv lite gran genom att tänka ”att det här kan jag ju inte skriva om på veckorevyn”.

Anna menar också att hennes fristående blogg faktiskt har större möjligheter även om det kan verka större att skriva på någon tidning som hon gjorde tidigare under fyra månader.

 

Känslan över att komma ”hem” beskriver hon som väldigt bra.

- Att flytta tillbaka känns otroligt bra speciellt med tanke på den enorma respons och mottagande jag fick på blogg.se. Om jag skulle jämföra med antalet kommentarer som jag fick på VR under fyra månader är det långt ifrån lika många som jag har fått nu redan första dagen. Det är lustigt ändå att man faktiskt kan ha ett ”hem” på nätet och att ens egna blogg som egentligen är densamma kan bli så fel på en annan sida.

Kanske kan det mycket väl vara så att en bra blogg på fel plats kan uppfattas som mycket sämre än om den skulle finnas på någon annan plats. I Annas fall är det något som stämmer väldigt bra, vilket hon själv påvisar.

 

Att kamma skägget, värma glöggen och slå in de sista paketen. Åtminstone för de som har till uppgift att kolla hur snälla vi har varit det senaste året.

 

Julen är ju rätt märklig, egentligen. Vad man tror på - eller inte tror på, eller vilka familjetraditioner man har med sig så vill man i alla fall att det ska vara som förr. Eller så nära det gamla som möjligt. Jag trodde aldrig när jag var ung att jag skulle kunna fira jul på nåt annat sätt än jag alltid hade gjort.

 

Men det har gått över, nej förresten inte gått över. För jag har ju minnena kvar och kan sakna den tiden lite grann. Vad jag saknar mest är den där gamla familjejulen, och den kommer ju aldrig tillbaka. Så nu är min finaste jultradition att tända ljus på kyrkogården. Låter kanske dystert, men det är det inte alls. Att sakna någon är väl ett bra bevis på att den personen betytt väldigt mycket, eller hur. Men nog med nostalgi nu.

 

Förresten, när det är jul får man ju önska så jag tar tillfället.

* Jag önskar lite snö så det blir vitt på marken. –  Annars får jag ta traktorn och ploga.

*Lagom kallt så det är skönt att kura ihop inne. –  Så jag slipper hugga ved.

* Kanske nån liten klapp, om inte annat på kinden.  –  Eller en kram.

*God mat:  bara det jag tycker är gott och hembakat bröd. –  Mums….

 

Julgran!! För mig: aldrig plast.  Bor man i skogen så, nej det känns fel. Men jag kan förstå alla som har plastgran. Allergi, barr, priset, platsen…  Jag tror annars att granarna har nån skyddsmekanism på vintern, på sommaren finns det ju hur många fina som helst. Men inte i december!!! ”Då ska vi vara så fula som möjligt” har de nog bestämt. Tyvärr hjälper inte det. Jag tar en ful gran och klär på massor med kulor och glitter, skam den som ger sig. I värsta fall får den stå i ett hörn. Så har vi löst det problemet!

 

Alla har vi våra olika traditioner och av olika skäl. MEN det som är bra är att ingen är rätt och ingen är fel. Det är bara vi själva som kan bestämma vad som är bra, försöka att behålla integriteten även i julstressen. Tänk det år de säger att Årets Julklapp är 100% äkta omtanke – absolut stressfritt.- Det är annat än spikmatta det. - Tyvärr lever nog inte jag då, men det är absolut värt att satsa på!!

 

Nu tänker jag dra mig tillbaka, gissar på att ni tröttnat på mina julfunderingar för länge sen. Men

HA EN JÄTTESKÖN OCH TREVLIG JUL

MARCUS och Björn, Lisa, Karin, Cecilia, Petter (jag är ju faktiskt både moster och faster) och alla andra som orkat läsa vad jag skrivit. Kul!!!

(Vill ni så kanske vi hörs nån mer gång).

 

Önskar faster Gunhild

1. Vacker natur 2. Jag ser ut som jag vet inte vad men det bjuder jag på 3. Fint väder igår

Kunder inte hålla mig ifrån att bjuda på lite bilder så här på min ledig dag från bloggen. Snart dags att hämta Matej som kommer från Slovakien idag och ikväll blir det mat på Harrys följt av kanske utgång.

Tack alla ni läsare som fortsätter strömma till mig. Ni ger mig ännu mer kraft att vilja kämpa på med bloggandet, för det tar ju en del tid. Men herrejävlar vad roligt det är! Speciellt när ni verkar gilla det jag skriver om och nu i två dagar har det varit intervju och panel vilket är återkommande roligt inslag varje vecka. Nu har vi lördag och jag tar en liten "vilodag" från bloggande. Detta eftersom att jag har ganska fullt upp men ändå bjuder jag på lite till och tackar för att ni besöker mig och jag vill ha just din hjälp!

1. Sista riktiga veckan, har du mycket att göra nu i slutet?
2. Under denna vecka håller Musikhjälpen på. Har du lyssnat eller tittat på det?
3. Tiger Woods får vi läsa om varje dag. Hur mycket bryr du dig?
4. Om du skulle summera 00-talet med tre ord. Vilka skulle det bli?
5. Hur kommer du fira jul?

---

Monkeypig 23 år från...
1. Jag har enormt mycket att göra tyvärr. Det mesta är mitt examensarbete som tar upp en stor del av min tid just nu. Så än är jag inte helt ledig.

2. Nej det har jag inte faktiskt. Men det låter kul och intressant! Vad är det för något?

3. Jag och sport alltså haha nej men jag har sett att det stått mycket om honom på löpsedlarna och så där, men jag har inte riktigt orkat gå fram för att se vad det stod. Så svaret på frågan är väl.. inte så mycket.

4. Oförutsgbart, innehållsrikt och dramatiskt!

5. Julen kommer att firas med min familj vilket jag ser jättemycket fram emot. Det kommer bli en massa mys, godisätande och kalle anka tittande!

---

Freja 22 år från Stockholm
1. Ingenting faktiskt, förutom att söka jobb då. Jag längtar till januari, för då ska jag på två roliga jobbintervjuer!

2. Jag tittade på det förra året och tyckte det var en väldigt bra idé. I år har jag inte tittat så mycket, igår jag fick reda på att de körde i år igen.

3. Jag väntar bara på att Zlatan ska berätta att han varit otrogen.. Det verkar inte finnas en enda känd trogen person. Jag bryr mig inte så mycket egentligen, men visst är det tråkigt när någon är otrogen. Det är ju det värsta man kan råka ut för i ett förhållande.

4. Kärleksfullt, spännande och sorgset.

5. Jag kommer vara hemma hos mamma. Dit kommer även min mormor, morfar och morbror. Jag tror att min storebror kommer förbi en stund. Sedan har jag två småsyskon hos mamma som är där. Jag kanske hälsar på pappa och mina syskon där.. Det får jag se.

---

Eleonore 21 år från Stockholm
1. Jag är ledig nu från idag, fredag, så nu blir det att ta det lugnt. Men klart, nu ska jag ju köpa massa julklappar, göra julmat och julgodis!

2. Ska jag vara ärlig hade jag inte hört talas om Musikhjälpen innan du nämnde det. Men nu när jag kollat upp det så ska jag nog ta och lyssna på det. Det är ju för en väldigt bra sak och vi kan adrig få nog av hjälpgalor, evenemang och liknande. Det kommer alltid behövas hjälp til världens behövande!

3. Det är klart man läser om Tiger Woods och Elin när det står så mycket, svårt att undvika. Men varför måste media blåsa upp det så mycket och göra det värre för deras familj? En artikel räcker sen kan det vara nog tycker jag!

4. Oj, 2000-talet har ju vart så enormt. Man har ju gått från barn till vuxen. Så 3 ord är ju för lite egentligen. Men... galet, positivförändrande och jobbigt.

5. Jag och min sambo kommer fira jul hemma tillsammans med massa julmat, klappar och inga krav.

---

Var ute nu på förmiddagen och fotograferade lite. Blev vackra bilder i snön och allt med mig och katterna eller vad tycker ni?

Ni har träffat Johan tidigare här på min blogg men jag tyckte det var dags för ännu en gång eftersom att han har vuxit till sig sedan sist. Nu undrar ni säkert vad jag menar med att han har vuxit för det var ju bara ett år sedan sist, men det jag menar är att han nu kan använda en fin titel. Han kan stoltsera med att vara Dalarnas största bloggare. Men ärligt talat. Hur stort är det på en skala? Jag ställde Johan mot väggen för att svara på detta i en ny intervju med mig.

Snabbfakta

Namn: Johan Hermansson

Ålder: 17 år

Bor: Dala Järna

Läser: Bloggar, och försöker läsa någon bok ibland också. Pluggar på samhällsprogrammet med inriktning ekonomi.

Hur länge har du haft bloggen nu?

- Jag har haft bloggen i snart två år. I april blir det precis två år.

Att hans bloggande har gått från att vara amatör till att avancera upp till att bli proffs. Vilket inte många är heller i Sverige ännu men blir fler och fler. Något som säkert du också har funderat på är vad det innebär att vara proffs på att blogga? Jag kan inte riktigt svara på det däremot kan Johan göra det.

- För mig innebär det att jag har ett företag ovanför mig, och att man samarbetar tillsammans. Antingen driver de din blogg eller så hjälper dem dig på annat sätt.

Vilket företag får du hjälp av?

- Min blogg coachas Pockwork Media, som också samarbetar med bla. Kissie.se en del. Sedan är det Klubbkoll också som hjälper min blogg.

Att det skapas nya jobb när det kommer ny teknik är uppenbart. Något jag kan känna som lite konstigt att Johan stolt berättar för mig är att Kissie och han har samma företag som hjälper till. Skulle ni avslöja det? Jag skulle nog vara lite tyst om det men är man Dalarnas största kanske man kan göra det. Frågan är bara hur många det finns i Dalarna att konkurrera med. Inte många som håller samma klass som Garbomannen som är Johans bloggnamn.

- Jag vet inte riktigt hur många det finns, Dalarna är väl inte så stort om man jämför med Stockholm och Göteborg. Men nog finns den en hel del ändå.

Något som händer när man hastigt och lustigt tillhör de stora bloggarna i bloggosfären är att det kommer inbjudningar till olika evenemang. Jag talar självklart om blogawards och andra trevliga fester, och detta har även Johan blivit bjuden på. Men han åkte aldrig dit.

- Jag skulle ha varit med under Blog Award med några andra större bloggare. Men det blev inte av.

Känner du någon av de stora personligen?

- Ja, Dennis M är en bekant till mig, men annars tänker jag inte så mycket på om bloggare är stora eller inte. Jag går efter innehållet och ser det som stort istället!

Något han berättar för mig att han skulle vilja göra mer är att hjälpa andra mindre bloggare i Dalarna att växa och bli större. Något han inte gör i dagsläget men kan tänka sig att göra i framtiden i något slags samarbete.

Åh, yes! Har sovit fram till nu men är uppe nu och är hur pigg som helst. Det här kommer bli en väldigt bra dag känner jag på mig. Har två viktiga uppgifter som ska göras idag sedan kan jag ta LOV! Hur underbart är inte det på skala till 10? Jag skulle vilja ge det åtminstone en 9 eftersom att det varit så himla mycket att göra den senaste tiden men snart är det vila! Skönt må jag säga. Idag kommer jag bjuda på en intervju med Dalarnas största bloggare också. Och göra mina två uppgifter, läsa igenom uppsatsen en sista gång samt skriva klart min uppgift om etik och moral i media. Annars blir det lugnt idag. Nej, jag glömde! Ta igen alla kommentarer också!

Ni undrar säkert vad det är med mig nu när jag inte verkar vara så aktiv. Och detta avskyr jag att skriva faktiskt för jag ska ju inte be om ursäkt för detta. Men jag känner mig tom efter att vi skrev klart uppsatsen igår därför kommer ingen inspiration till mig. Jag kämpar men det är inget som bara kommer till en när man vill utan det kommer när man minst anar det. Kanske kommer det imorgon när jag äntligen får sova ut på morgonen, vilket kommer bli helt underbart!

Helt färdig men nu är uppsatsen klar! Underbart!

Kanonstart på veckan med nästan nytt besöksrekord igår. Tack för det kära läsare och fortsätt stanna kvar hos mig och för er som är nya tänkte jag berätta lite om mig själv genom en kort intervju bestående av snabbfakta samt 5 enkla frågor där jag ger en bättre bild av vem jag är och vad jag vill med mitt bloggande.

I omröstningen som jag hade under helgen gick tv4 segrande ur striden mot svt, vilket gjorde mig väldigt besviken. Jag gick in med den inställningen att tv4 inte skulle ha någon chans, därför hade jag tävlingen. Detta visade sig vara helt fel. Jag som brukar ha rätt. Denna gång gick jag helt på en nitlott och svt är ute ur min tävling och får nu möta kanal5 på söndag. Visst är den viktig denna tävling, och jag vet att även faster Gunhild rynkar lite på näsan nu när hon läser detta. Maria nere i Italien undrar vad jag håller på med och Anna nere i Göteborg bryr sig inte det minsta.

 

Detta är bara tagna namn men undra om någon känner sig träffad. Nej, nej, faster Gunhild är inte påhittat för hon finns faktiskt och skriver här varje söndag.

 

Åter till tävlingen som styr alla produktionsbolag i framtiden nu. Jag hade personligen kontakt med svt efter söndagens sändning och de skulle se över sitt utbud nu. Det påverkar hela världen. Eller inte. I själva verket är detta en helt meningslös tävling som inte fyller någon funktion alls förutom att jag får läsare som engagerar sig i viktiga frågor och nästa gång kanske det blir någonting annat spännande. För visst har många av oss bloggare olika tävlingar. Veckans blogg, dagens blogg och kanske till och med månadens blogg. Alltid trevligt att vinna dessa tävlingar men det finns en rolig sak jag har noterat.

 

Ofta är de bloggar man vinner hos mycket mindre än vad ens egna blogg är och vad tjänar jag på att vara med där?

 

Inte ett skvatt tjänar jag på att synas hos någon annan, speciellt när jag är mycket större än personen som har tävlingen. För allt är ju en tävling och vi bara måste jämföra oss med andra. Ett område jag är expert på, fråga bara Yvonne. Hon kan intyga detta och därför har jag också tävlingar. Men ärligt talat måste vi ju inte jämföra oss med varandra och här kommer min poäng.

 

Tänk tv4 och vinna.

 

Vad kommer upp i ditt huvud? Hos mig kommer i alla fall upp att jämföra sig och tävla mot andra för det är ju vad deras utbud består av mestadels med vissa undantag. Och ja, vi verkar gilla detta. Det är ganska uppenbart. Som jag alltid sagt vi ska tävla hela tiden.

 

Vad händer annars?

Nej, inte nu igen……   Men , jo då!  Hej igen!!

 

Tänkte att ni kanske ville ha lite skvaller om mina kompisar.

 

Ett par av mina bästa kompisar idag är manliga, i sin bästa ålder och mycket trevliga.

Verkar ju inte så unikt, eller hur.

Den som jag känt längst bor i Huddinge så vi träffas mest på telefon, ibland flera gånger i veckan. Han heter Einar och är född 1919, alltså 90 år ung. Min morbror. Vi har jättemycket att prata om varje gång; politik, väder, samhället, sjukvården, TV-program, livet och döden, ja allt.

 

En annan kompis, som jag inte känt lika länge och på ett annat sätt, är 21 år och bor här i närheten.  Han heter Marcus, och har släppt in mig i ungdomens värld med öppna sinnen. Att jag också är hans faster har väl ingen missat.

 

Vår gemensamma bakgrund är

* huset där Marcus bor idag. Ett bra ställe att leva på, nära naturen och friheten.

* Och Selma; Einars mamma, min mormor och Marcus farmorsmor.

Tänk er bakåt i tiden; 1932 flyttade Einar dit, 1954 föddes jag, 2007 flyttade Marcus dit.

Och snart är det jul.

Den kombinationen: jultraditioner i olika generationer på samma ställe.

På 1930-talet var det inga dyra/många julklappar, de var glada om de fick ett par hemstickade raggsockar och lite mera mat på bordet än vanligt. Stor familj – lite pengar. Det var ju såna tider, men som Einar säger: ”man var nöjd”. Det fanns en värme och trygghet på ett annat plan.

Runt 1960. Jag minns speciellt en julklapp från min morbror. En dockservis som jag, delvis,  har kvar än. Annars är julen från min barndom: julslakt, julbak, kallt och snö, leta efter perfekta julgranen som aldrig fanns och pappa som skulle sköta lagårn lagom när tomten kom –typiskt. Mormor bodde i samma hus, så mina morbröder kom ju hem på besök. En bra tid.

2000-talet. Marcus har nog lite modernare jultraditioner, som han själv berättar om. Också en bra tid. Men jag förstår inte varför inte jag får besök av den trevliga, runda och goa tomten som kommer till honom. Måste nog bli snällare….

 

Alla som kan, ta vara på chansen att lyssna på de äldres berättelser. De kan säga nånting om en själv också, om man tänker till lite. Jag är glad för mina kompisar i alla fall!!! (Nu är jag ju i berättaråldern själv).

 

Så här runt  Lucia börjar mina julförberedelser;  pepparkakor, saffran, mammas ”krämbullar”, julstjärnor, leta efter gran, kolla efter julgardinerna, stryka dukar ……. Kanske nån julklapp….

 

Ha det bra i  julstöket !!

Hälsar faster Gunhild

---

Missa inte live som drar igång klockan 18,00 här på slipsens.blogg.se

Idag är det julpyssel här hemma. Bilder kommer senare. Imorgon är det dags för slipsens-live men det visste ni redan eller?

Veckans frågor
1. Dags att köpa julklappar, vad önskar du dig?
2. Vilken låt skulle du vilja utse till låten för 2009? Motivering.
3. Anna Anka skiljer sig från Paul, hur mycket bryr du dig?
4. Något vi inte kan lämna utanför handlar om miljömötet i Köpenhamn. Tänker du mycket på miljön?
5. Hur ser din helg ut, något luciafirande?

---

Eleonore 21 år från Stockholm

1. Ja julklappar ja, har alltid haft svårt att önska mig grejer så blir oftast något nödvändigt som vinterskor eller hårklippning. Upplevelsepresenter är uppskattat annars.

2.  Oj vilka svåra frågor det var denna vecka. Men årets låt måste nog vara Milow med Ayo Technology. En skön låt om jag lyssnat mycket på iår. Det blev låten som gick varm i ipoden, på jobbet och hemma.

3.  Anna Anka är ju en riktigt rolig männska så det är klart man höjer ett ögonbryn av förvåning när ett så "perfekt" par skiljer sig. Men inte så att jag blir personligt upprörd.

4.  Jag försöker tänka på miljön men inte det lättaste. Det är så mycket som skulle kunna förändra världen, ganska små medel egentligen. Så något kan man alltid bidra med.

5. I helgen blir det nog inte något luciafirande. Som liten brukade jag alltid gå upp tidigt och kolla på lucia som viss på tv. Men nu värderar jag sömnen mer haha. Istället blir det nog någon julmarknad.

---

Monkeypig 23 år från...

1. Jag har önskat mig bland annat smink och en laptop, resten blir en överraskning.

2. Oj, det finns så många som jag skulle vilja nämna. Men jag skulle nog vilja säga många av Lady Gagas låtar. Hon har fått en riktig rivstart på karriären, så det har nog varit hennes år tror jag.

3. Det hade jag inte ens en aning om. Nej jag bryr mig inget alls, det finns viktigare saker att tänka på.

4. Ja det gör jag så gott det går och tycker att alla andra också borde göra det.

5. Jag har inte planerat min helg än faktiskt, men något luciafirande blir det nog!

---

Freja 22 år från Stockholm
1. Jag önskar mig fred på Jorden.

2. Oj.. Måste nog säga Mando Diao med Dance with somebody. Jag såg dom live på Debaser Medis i början av året och blev galen i den. Lyssnar på den än idag. Jag har otroligt mycket minnen från den låten.

3. Jag bryr mig inte om människor som äter brosk. (Ironisk!) Jag bryr mig faktiskt inte alls om henne.

4. Jag gör allt jag kan som enskild individ. Till exempel; sorterar sopor, åker kollektivt, promenerar mycket.. Förut handlade jag väldigt mycket ekologiskt, men nu har jag faktiskt inte råd längre.. Tyvärr.

5. Denna helg ska jag hem till mamma och fira min lillebror som fyller 8 år!

Vi går vidare i samtalet för att prata lite mer om vad hon själv har tagit sig igenom under hennes resa från sitt gamla jag till sitt nya jag som hon själv uttrycker det.

- Jag ser mig själv som mitt nya jag mot mitt gamla jag, där mitt gamla jag är den som jag var innan när jag mådde dåligt. Väldigt dåligt. Och jag var väldigt långt ner på botten. Det var tre år sedan men egentligen har jag mått dåligt sen början av högstadiet fram till våren 2008. Det var då jag började arbeta med detta. Och nu ser jag det som mitt gamla jag men när jag fick hjälp kunde jag se hur illa situationen var och vad jag behövde hjälp med och efter det blev jag som en ny person.

På vilket sätt mådde du dåligt?

- Kortfattat, jag var osäker, jätte nervös över. För att ta ett exempel, presentationen i skolan. Och det var jag tre veckor innan jag skulle ha presentation. Jag kunde få för mig minsta lilla sak som gjorde att jag var tvungen att oroa mig igenom hela situationen för att komma på en lösning ifall det skulle bli fel. Men det kunde göra uttryck på flera sätt eftersom att jag hade jätte dålig självkänsla, jätte dåligt självförtroende och trodde inte alls på mig. Detta gjorde att jag hade väldigt ont i magen för att jag var så orolig. Att misslyckas fanns inte på kartan.

 

Hennes ord berör mig när hon berättar om hur hennes gamla jag såg ut då för i högstadiet och gymnasiet och jag kan tänka mig att många befinner sig i samma situation idag och bär på denna osäkerhet. Visst ibland kan också jag gör det men långt ifrån samma skala som Viktoria.

 

 

Vad var vändpunkten till ditt nya jag och hur lång tid tog det?

- Grejen är ju den att en personlig utveckling som jag har gått igenom går ju inte bara på en veckan utan det är en lång process. Jag kunde ju lära mig någonting nytt under en dag och ta till mig det men sedan tar det tid. På ungefär ett år ändrade jag mig ganska drastiskt med mitt tankebeteende. Anledningen till att jag från första gången tog tag i det vara beroende av omständigheterna där jag fick utmana mig själv där jag insåg att det inte var så farligt. Kanske skulle jag kunna slippa att leva med all den oro med tanke på den åldern jag var och jag nyss hade flyttat hemifrån. Jag var less på att må dåligt och jag insåg att om jag gör sådant som är läskigt, alltså utmaningar, kan jag utvecklas och annat genom att våga ta för mig mer. Efteråt kände jag att det inte var så farligt.

 

Hon berättar för mig att allt detta med utmaningarna som hon tog på sig i sin utbildning och känsla efteråt gjorde att hon kände sig starkare och mådde bättre.

Vilka tips har du till dem som sitter i denna situation som du var i, hur skulle du utveckla det med tre ord?

- Det första är att inse vad det är som gör att man mår dåligt för om man inte vet vad det är som gör att jag mår dåligt är det svårt att göra någonting åt det. Många har dålig självkänsla utan att veta om det. Två, försöka läsa mycket böcker om självkänsla och få förståelse kring varför man mår dåligt. Detta kan stå i böcker om självkänsla som är bra att läsa för att även utveckla sig genom tipsen som finns i boken. Och slutligen skulle jag vilja säga att gå och prata med en kurator till exempel. Detta är väldigt individuellt och vissa klarar inte av att prata med någon medans vissa gör det speciellt med någon som man inte känner. Men jag tycker det är en bra sak att prata med någon annan än sina vänner eller så var det i alla fall för mig. Men det är ju olika.

 

Sammanfattningsvis ett, inse situationen. Två läsa böcker kring självkänsla och tre prata med någon speciellt någon som är utbildad.

 

- Förhoppningsvis kan jag hjälpa någon där ute som befinner sig i den situationen som jag var i då men samtidigt är jag noga med att påpeka att jag inte är utbildad för detta är väldigt olika från person till person och det som fungerade för mig kanske inte fungerar för någon annan. Samtidigt lägger jag väldigt mycket tid på min blogg som jag är noggrann med. Till varje inlägg skriver jag först ett utkast för att sedan gå iväg ett varv för att ännu en gång läsa igenom för att se så att jag kan stå bakom det till 100% och så att allts känns ok. Viktigt att det är mina tankar kring ämnet och även rätta stavfel etc.

Hon berättar också för mig att det är många som gett henne beröm för att hon skriver bra med sina texter, kanske har det att göra med Viktorias noggrannhet. Vilket hon tror själv och visst gör hon ett underbart jobb.

 

Tack för att du ville vara med i intervju hos mig.

- Tack så mycket själv. Ta hand om dig nu!

 

Fem val

Natt eller dag

Landet eller stan

Kent eller Håkan Hellström

Sommar eller vinter

Kissie eller Blondinbella

Läs Viktorias blogg om självkänsla genom att trycka på länken.

Självkänsla är något som många funderar på varje dag eller kanske inte funderar på utan istället trycker ner sig själva. Unga mår dåligt idag och har enorma krav på sig själva inte bara ha en vacker yta utan även ha bra utbildning i skolan, nästan allt ska vara perfekt. Detta leder till att fler får en dålig självkänsla men detta går självklart att vända på. En tjej som har vandrat denna resa från att vara längst ner på botten till att lyfta sig själv är Viktoria som också själv har en blogg där hon skriver om detta ämne. Jag bestämde mig för att ringa om henne för att prata lite allvar men även om vardagliga saker som bloggar, veckotidningar och andra allmänna saker.  Nu får ni ta del av vårat samtal.

Du skriver ju mycket om självkänsla och du läser själv många bloggar eller?

- Ja, jag läser rätt många bloggar det stämmer bra.

Men vad läser du för bloggar?

- Vilka bloggar jag läser? Oj, du det är rätt många men jag använder mig inte av bloglovin utan RSS sedan surfar jag runt rätt mycket nu när jag är arbetslös så det blir ju att jag samlat på mig massor, både stora och små. De stora är ju Blondinbella och Kenza bland annat sedan blir det ju såklart vänner.

Vad tycker du om dessa bloggar, varför läser du dessa?

- Dom stora bloggarna läser jag mest för att de är kända och visst är det så att man intresserar sig ju av dessa personer precis på samma sätt som många andra. Jag kan inte känna att jag måste gå in på Blondinbellas blogg hela tiden utan det blir bara ibland.

Ja, jag förstår. Hon lever väl ganska intressant liv eller?

- (hehe) Jo det gör hon nog men hon skriver rätt mycket om självkänsla också som jag tycker är väldigt intressant.

Vi glider sakta in på olika förebilder där vi ställer Kenza mot just nämnda Blondinbella och tillsammans konstaterar vi att Isabella kanske fungerar mer som förebild med tanke på att hon skriver lite mer om självkänsla. Viktoria själv har också en fundering kring detta som hon delar glatt med sig av.

- Jag kan tänka mig att hon har fått en större målgrupp med tanke på att hon skriver lite mer om självkänsla samtidigt som hon fokuserar lite mer på att vara en bra förebild. Därmed inte sagt att Kenza  är en dålig förebild men det är svårt också för de har helt olika bloggar som är svåra att jämföra med varandra.

Idag är det väldigt många som har bloggar hur tror du detta påverkar personerna bakom bloggarna? Bättre självkänsla?

- Bloggen har ju öppnat möjligheten att dela med dig av ditt liv och det kan ju stärka ens känsla för sig själv speciellt om man får positiva kommentarer om att man har ett spännande liv och är jätte vacker på bilderna. Det påverkar ju självklart positivt, men det är mer en ”må bra”-känsla för stunden mer än att bygga en bra självkänsla. Sedan tycker jag man ska vara noga med vad man lägger ut för jag tänker så att det finns ju alltid kvar även om jag skulle ta bort det. Kanske har någon sparat det eller ligger kvar på någon server.

Viktoria fortsätter:

- Jag satt och fundera på det här nu i veckan kring alla dessa stora bloggar att det kanske kan göra att folk ser sina egna liv som mindre spännande och mår dåligt över det. För många av de stora har ju fantastiska liv som de skriver om. Men det är svårt att svara på. Men jag har inte påverkats i alla fall.

Vi glider sakta över till en annan bloggare som många gånger får mycket kritik för att hon bedriver en form av mobbning på internet. Eftersom att jag inte vill ge dessa personer mer publicitet väljer jag att inte skriva ut deras namn men vad tycker Viktoria om dessa personer?

-  Jag blir oroad när jag läser dessa bloggarna speciellt ett inlägg om att hon åt bantningspiller för ett tag sedan. Och då kände jag liksom att det kan ju inte vara så jätte bra när unga tjejer ser en tjej som redan är så pass smal äter dessa piller. För hon behöver ju absolut inte banta.

Men samtidigt är det ju många unga idag som ser upp på dessa.

- Jag tror dom flesta ser upp till att ha en stor blogg, tjäna mycket pengar och ha mycket grejer. Men det är klart nu vet jag inte riktigt hur gammal hon är och hur gamla de är som läser. För är det så att läsarna är 14-15 år så kanske de har andra mål jämfört med de som är 25 år idag, drömmarna skiljer sig åt. För det är ju så att när man är yngre har man vissa saker man vill göra men när man blir äldre är det nya saker.

Viktoria berättar för mig att hon känner sig väldigt gammal när hon ger ett sådant svar samtidigt som hon bara är 21 år och inte har levt länge alls men visst utvecklas man som personen för varje år som går. Hon fortsätter utveckla sitt svar med att själv sätta sig in i situationen att hon själv skulle vara 15 år.

- Om jag skulle läsa hennes blogg då skulle jag inte tänka på samma sätt som jag gör idag. För jag hörde också nu i höstas att det bara är ett spel som pågår på bloggen och att det inte är någon personlighet som speglar tjejen bakom bloggen. Jag får faktiskt erkänna att det har inte jag riktigt tänkt på innan utan jag var ju bara förskräckt över att det kanske fanns en person som agera som hon skriver på bloggen. Samtidigt känns det lite skönt men det kan vara svårt i ung ålde, eller för vem som helst egentligen, att förstå att det är en roll hon spelar. Och då är det inte så jätte bra.

När hon inte läser bloggar blir det mycket böcker speciellt Twilligt som är en stor favorit för Viktoria som även många andra värderar högt. Anledningen till att hon älskar att läsa uttrycker hon i att fly iväg från verkligheten för en stund vilket hon tycker är väldigt skönt speciellt när man har det jobbigt. Någon favoritbok är svår att hitta men enligt henne själv finns det många böcker som gjort intryck . Dels i vad hon själv tänker, däremot var det var böckerna om självkänsla som fick henne att stanna upp. Läsningen är en blandning av båda delarna av yta och djup, så även när det gäller tidningar där hon själv föredrar Glamour men även PS, personlig utveckling.

 

Varje gång jag passerar förbi dig tänker jag att det vore trevligt att stanna till för att se hur det är med dig. Istället åker jag bara förbi utan att ge dig fem minuter, just nu har jag inte tid tänker jag. Men att stanna till i några minuter skulle betyda så mycket för både dig och mig ändå struntar jag fullkomligt i det och ägnar dig en tanke utan att vara nära dig. Du föddes 1991 i januari och dog i samma sekund. På jorden fick du inte någon lång stund, sedan finns det dom som gnäller över att de har så mycket att göra. Precis som jag gör. Du fick aldrig en enda chans att ta del av livet istället lämna du oss utan att vi lärde känna dig och det tänker jag på varje dag.

Hemma igen efter en hyfsat lång dag i skolan följt av ett träningspass. Under tiden som jag tränade kom jag tänka på en spännande sak. Vilket jag ofta faktiskt brukar göra när jag tränar, det är märkligt det där faktiskt. Men min tanke är att kanske skapa en ny kategori här på bloggen och du undrar ni säkert vad denna kategori kan tänkas innehålla? Jag har tänkt så här..

Här hemma har julpyntet åkt fram nu och jag har gått en jakt på tomten. Har hittat honom i olika former och det är ju trevligt. Eller att säga att jag har hittat honom i olika former känns lite fel. Egentligen menar jag ju att jag har hittat honom i olika outfits, så måste det ju vara. Han sitter och trycker lite överallt och tror inte att jag kan hitta honom, men jag är inte blind!

Tisdag idag och andra dagen på den hårda sista veckan. Idag känner jag att mina fingrar är på gång efter en god natts sömn. Detta känns riktigt bra faktiskt, ni kanske undrar vad vi skriver om i uppsats och det tänker jag berätta för er. Vi skriver om hur finanskrisen påverkar Söderhamn sett till hur kulturutbudet påverkas på en liten plats. Med utgångspunkt från det lilla i det globala samhället. Låter spännande eller hur? Vi börjar äntligen komma fram till lite slutsatser dock har vi kvar att skriva analys om regering/globalt samt det lokala sedan blir det slutsatser. Slutligen är det klart!

Veckorna springer iväg och en ny vecka har sin start. Det här är sista veckan som det kommer vara väldigt stressigt i skolan därför är jag extra taggad faktiskt. Ska bland annat skriva klart en B-uppsats som vi har hållit på med en längre tid nu. Men det känns riktigt bra faktiskt, lite kontext, analys och slutsats kvar att skriva. Kommer gå fint är vad jag tror innan. Så tänker jag med det mesta också faktiskt om jag ska vara ärlig. För visst känns det bättre att gå in i ett arbete med positiv inställning än att tänka "det kommer gå åt helvete". På ett sätt är det bra att tänka så för då kan det ju inte bli värre än vad man förutspådde. Jag tror det skulle vara jobbigt att tänka så varje gång därför försöker jag ha en positiv inställning. Och det har jag även denna vecka det kommer bli underbart, eller vad tror ni?

Ja, vad kan det betyda…?

 

Hej igen, förresten!

 

Nu har ”gamla faster” vilat lite från ” berömmelsen”, andats ut och tagit nya tag. Live-sändningen hos Marcus tillsammans med Jan var ju häftigt.

40 år och en halv meter mellan oss, men vad gör det. Det är ju lite som verkligheten ser ut. Alla är vi olika men har sin plats och behövs för varandra av olika skäl.

 

3 x M skrev jag, vad är det undrar ni nog. Inte Mandom, Mod och Morske män; det var t.o.m. före min tid. Nej, min definition just nu är: Marcus, Mod och Moral.

*Marcus; utan Marcus -  ingen slipsens blogg.

*Mod; mitt första (sista?) framträdande.

*Moral; är väl det Marcus läser om nu om jag fattat rätt - och vad min nästa tanke lite grann berör.

 

Jag tänkte fira premiären med lite varm glögg till kvällen, men det blev julmust. Låter förmodligen jättetråkigt, men sån är jag. Ibland är det inte helt fel att omvärdera sitt firandebehov. Alternativen är ju rätt många med tanke på hur mycket som finns att inhandla. Moralen, var kommer den in här? Jo, firande har ju ofta en bieffekt och där kan moral spela en jättestor roll. För hur många gånger tänker man efter först? Till och med jag vet att det inte är tillräckligt ofta. Håll med om att det inte är så kul att bli påmind efteråt om eventuella dumheter man gjort, som inte finns med i ens eget minne. Eller, hemska tanke, kvickna till i fyllecellen – helt onödigt. (Har dock inte hänt mig – än). Och det är ju ändå ganska lindriga saker mot vad som kan hända. Så fram för mera JULMUST !!!

 

Förresten; är det moral? Kanske mera respekt, men de två är kusiner och hör ihop så jag vill kalla det moral. Annars spricker ju min 3M-tanke, och jag får börja om ….

 

Känner att jag börjar bli för tråkig och överförmyndaraktig; förlåt Marcus . Och alla andra unga, lev era liv som ni vill men tänk gärna på mig en sekund också. Man kan bli gammal, även om man verkar ha ett tråkigt liv. Ha kul är så olika mellan olika individer, och bör respekteras. (Titta, där kom det ordet.)

 

Lycka till med dina Media/Moral-studier Marcus! Vill du ha några tråkiga tips får du höra av dig.

 

OM jag får en chans till, tredje gången gillt kanske, återstår ju att se. Känner att jag utmanar för mycket, men nå´n spänning måste ju även jag få ha, eller hur. Ha det bra!!!

Önskar faster Gunhild

 

 

När jag vaknar upp glittrar frosten utanför i gräset och mörkret skrämmer mig. Det är vinter igen och vi närmar oss julafton med stormsteg. Alla har någon att umgås med i en nära relation som pojkvän eller flickvän men jag sitter här ensam som singel. Jul är en vacker tid för kärlek och för mig handlar inte detta om att ha någon kärleksrelation utan det där vackra med att ha en underbar familj och det har jag. Allt gott som skulle kunna vara om jag kunde vakna upp bredvid någon man älskar, se på en film, gå en promenad och bara få vara. Mina drömmar far iväg många gånger under en dag när jag ser en vacker flicka som skulle vara min flickvän men det är ju bara en dröm så det är inte sant. Sedan måste man våga ta det där steget som alla pratar om och hur gör jag det? Ett omöjligt steg att ta för att träffa den rätta.

Veckans frågor
1. Det är omöjligt att lämna svininfluensan, har du vaccinerat dig?
2. December månad och julen närmar sig med stormsteg, har du julkänslor?
3. Kan du berätta om dig själv med tre ord?
4. I veckan presenterades att Helena Jonsson får bragdguldet, din reaktion?
5. Hur ser planerna ut för din helg?

---

Freja 22 år från Stockholm
1. Jag har inte vaccinerat mig och jag har inte funderat på att göra det heller. Jag är lite skeptisk, för det kommer nya influensor varje höst. Dessutom vet ingen med säkerhet hur vaccinet påverkar en längre fram i livet.

2. Tyvärr.. Jag tappade lusten att fira jul efter att jag var med om tsunamin. Julkänslan försvann på en sekund. Jag får mest ångest och vill avskaffa julen. Hata mig inte!! Jag förstår att andra tycker om julen, och jag hoppas självklart att min julkänsla kommer tillbaka igen. Det får ta den tid det vill.

3. Social, empatisk och rolig. Jag har en rätt skev humor..

4. Helena Jonsson? Är det någon jag borde känna till?

5. Denna helg vill jag åka till min mormor som jag inte träffat sedan oktober. Det är nog min enda planer faktiskt.

---

Eleonore 21 år från Stockholm
1. Jag har funderat och funderat på det här med vaccinet och inte kommit fram till något vettigt svar alls. Visst vore det bra att vaccinera sig men vill ju inte gå och bli sjuk av vaccinet. Tål att funderas på ett tag till!

2. Ja, äntligen är det december! Jag som har haft julkänslor sen oktober. Men skönt att det äntligen känns tillåtet att slå på julmusiken och slita fram granen med alla tomtar ur förrådet. Jag är en riktig jultok och det vet alla i min omgivning mycket väl haha!

3. Oj, jag själv med 3 ord... Tokig, sockerberoende och liten. Haha det får duga!

4. Jag är inte så sportintresserad så har inte direkt reflekterat över det, men grattis till henne!

5. I helgen blir det att börja julpynta lägenheten och åka hem till kära mamma och julbaka. Har som tradition att åka dit och baka pepparkakor och lussebullar en heldag varje jul. Mys! Annars blir det att ta det lugnt och sova ut.

---

Monkey, 23 år från 
1. Nej inte än. Jag har velat fram och tillbaks nu ett tag men nu har jag bestämt mig för att ta vaccinet.

2. Lite. Har varit så upptagen med annat nu, bland annat plugget som tar upp mycket av min tid. Men den här veckan har julklappsletandet börjat så de kommer väl snart.

3. Social, Glad och Omtänksam.

4. Helena vem?

5. Det blir utgång med mina vänner, sen blir det nog också lite mys framför tvn! =)

---

Det är sant, fredagen är här igen! Detta innebär att det händer mycket spännande saker och det vet ni om som har läst min blogg länge. Fredagar är dels sista vardagen denna vecka och imorgon väntar helg, men det innebär något så mycket större. En ny månad vilket innebär att det är en ny panel som väntar på att få presenteras. Men jag inleder min fredag med att lyssna på Laleh, gör det du också!

Namn: Anosha
Ålder: 18 år
Bor: Haninge i stockholm
Sysselsättning: skola och extra jobb

Vad får du för tankar när jag nämner Stockholm?
- Storstad

Hur skulle du vilja beskriva den typiska Stockholmaren?
- Extremt stressade. Det är inte som i skåne där alla tar det ganska lugnt och sansat utan allt är i högt tempo.

Hur bor du?
- Tillsammans med mamma, pappa och lillebror

Hur skulle du klara dig att bo på landet under en längre tid?
- Jag skulle ha klarat mig jätte bra! Kommer ifrån skåne!

Vem skulle du vilja säga är Stockholmare för dig, någon person?
- Hm! Svår fråga det där, men kanske Hanna Friden. Hon är så cool och självständig och hon jonglerar en massa saker på en samma gång. Det där är lite typisk sthlm:are. Plus att hon struntar fullständigt i vad andra tycker, och det tycker jag om!

Varför tror du alla från landet drömmer om att flytta till Stockholm?
- Jag borde veta detta! haha, nej men folk kommer kanske hit för jobb? Dom tror kanske att det ska bli lättare att finna framgång här. Eller kanske också få smaka på storstads liv?

Vad är ditt bästa minne från Stockholm?
- Bästa minne ifrån stockholm måste nog vara förra året(080808). 08:ornas dag var ju hur kul som helst. Att nästan hela stureplan enda till kungsgatan blev ett enda dansgolv var ju ett minne för livet. Verkligen hur kul som helst att få ha upplevt det.

Bästa minne från landet?
- Jag kommer ju nästan ifrån landet själv, haha men det finns en massa. Om  jag måste välja en ifrån alla tusen minnen så är det nog ifrån senast jag var nere i skåne och hälsade på vännerna. Det var detta årets nyår, min bästa kompis blev arton år och det firades rejält, barndomsvänner + många till som man känner var där under ett och samma tak. Bästa nyår+ bästa minne ifrån "landet" haha.

Nu är det offentligt, Marcus Birro ska vara med i Let's Dance. Det är stort må jag säga och jag ser fram emot en ny säsong i vinter. Jag tänker inte se ett ända avsnitt av skiten för jag avskyr det mesta tv4 gör och jag tänker inte ändra mig bara för att Birro är med. Detta har jag skrivit tidigare men det måste upprepas, det mesta tv4 gör är helt ärligt skitprogram som ingen egentligen borde titta på men vi gör det för att vara snälla. Listan kan jag göra lång, vi börjar med Idol går vidare på Körslaget och avslutar på Let's dance. Eller nej. Det finns ju stjärnor på is också får jag inte glömma bort. Detta kallar jag fredags underhållning, men nu kommer min vändning. Det måste vara så att SVT har skrivit ett avtal med TV4 om att de ska få alla tittare på lördagarna för då visar man Dansbandskampen, och vem i hela friden kollar på ett sånt program?! Ändå ligger det med på topplistan över mest sedda program under veckan. Det säger en del om vilka krav vi har på dagens tv-produktioner. Inte alls för höga...

Det är väldigt roligt det här med att folk börjar upptäcka min blogg och det arbete jag lägger ner på den men jag gör faktiskt mycket annat. Just för stunden håller vi på att starta upp en webbtidning på KSM som jag läser i Norrköping. Och vilken glädje och energi jag känner för att göra detta. Alla dessa idéer som jag burit på bara strömmar ut på en och samma gång vilket känns väldigt bra. Jag pratar runt med folk för att höra mig för lite om de skulle vilja att vi kom till dem för att göra något till tidningen. Alla verkar vara väldigt positiva till att ställa upp vilket känns väldigt roligt. Men ett problem som har varit tidigare är att ingen har tagit tag i det hela och det är här jag ska hylla mig själv.

 

Det går väldigt bra för mig att jobba med dessa och jag älskar det. Här kan det vara ett framtida jobb som jag ägnar mig åt om 10 år för det är ju en stor dröm jag har att göra det.

Men det är ett problem.

 

Utåt sätt är jag alldeles för feg att tala gott om mig själv och lyft fram alla små projekt som jag ägnar mig åt. Ofta brukar de rinna ut i sanden men denna gång verkar det gå vägen helt enkelt, även det känns underbart bra. Tänk efter själv hur många gånger man drar igång någonting som sedan rinner ut i tomma intet för att bara försvinna iväg. Något som jag märkt är väldigt viktigt är det där med planering och vad som ska göras varje gång vi träffas för visst blir det många möten som inte ger ett skit ärligt talat. Speciellt när de som håller i mötet inte har någon agenda överhuvudtaget utan kör på spontanitet vilket inte går speciellt bra. Tänk vad lite planering kan göra.

 

Det där med planering har jag börjat använda mig av i bloggen där jag strukturerar upp allt som ska hända i framtiden. Ta till exempel nu så har jag fem intervjuer som väntas på att publiceras på bloggen men egentligen borde jag skicka dessa till någon tidning också, där är mitt problem.

 

Hur tar man detta steg att skicka in?

Har du kanske tagit steget? Tips?

Helt plötsligt var hösten förbi och vi är inne i vinter, åtminstone om vi ska vara viktiga och följa kalender. Äntligen är årets tråkigaste månad över, november går till historien och jag verkligen dansar fram av lycka när jag sakta stiger upp ur min säng på morgonen. Varje steg går lite lättare på något sätt även om jag har väldigt mycket att stå i varje dag. Tyngden på mina axlar tynger mig inte längre utan det är med glädje jag tar mig till skolan. Tar mig till träning. Tar mig till möten. Tar mig till bilen. Ni fattar, var jag än går så är det med lätta steg jag tar mig dit.

 

Vad är skillnaden undrar säkert ni då. Jo, vi har gått över i en månad som är fantastisk på många sätt.

 

Även om det är en tyngd att ta sig ut på stan för att inhandla alla dess julklappar som ska inhandlas är det med lätthet jag gör det. Den där uppsatsen som ska skrivas känns inte lika tung längre, utan fingrarna dansar fram över tangenterna när jag skriver. Inlämningsuppgiften som ska vara inne på fredag morgon känns hur rolig som helst, inga dystra miner här inte. Kanske kan jag till och med växla några ord med den där mannen jag aldrig pratat med tidigare men sett så många gånger varje morgon på samma plats.

 

Det är december igen och tiden har gått väldigt fort.

 

Enbart tjugofyra dagar kvar tills man ännu en gång sitter där med tjocka släkten för att avnjuta ännu en skinka. För jag kommer äta skinka vad som än kommer ut i media kring hur grisarna hanteras. Ärligt talat skiter jag i det, för så har det säkert varit förut också bara att jag inte vetat om det. Även om jag tror att många kommer överge skinkan för andra alternativ vilket jag inte ser något som helst problem med faktiskt. Alla har vi ett fritt val, vi lever ju i Sverige. Även jag har ett fritt val helt ärligt skulle jag kunna skita i att göra den där uppsatsen. Fullkomligt strunta i uppgiften som ska in på fredag. Bara skita i att gå på mötet idag, som är viktigt att gå på. Och kanske till och med skita i att kliva upp på morgonen bara för att det är så jävla mörkt.

 

Men nej, det gör jag inte. Nu är det vinter och jag njuter av varje dag på ett sätt som jag aldrig gjort tidigare. Glädje bara spritter i mig och jag försöker få med så många som möjligt, för precis som Gunhild sa igår, ”det lilla gör så mycket”. Och tänk på det folk. Yo folks! Listen to me now!

 

Sprid glädjen till alla för snart är vi framme i högtidernas högtid, julafton och då ska alla vara glada. Jag ser slutet på året. Slutet på uppsatsen. Slutet på uppgiften, men början på någonting nytt.

 

Förmågan att göra folk glada.