Jag söker lycka och framgång i allt jag åtar mig att göra men oftast slutar det i att jag bara når halvvägs fram. Sedan sitter jag där med min ångest över att inte ha tillräckligt med kraft att slutföra det jag älskade.

 

Allt jag gör blir bara samma mönster av att hela tiden gå vägen fram till att det bara är en tredjedel kvar att färdigställa. Där faller jag. Jag faller ner djupt och långt ner som i en dal av frustration och ångest. En del av mig viftar lite med armarna och slår för att inte ge upp. En annan del av mig är borta. Precis som när döden tränger sig på, en rädsla alla bär på trots att det är det enda som inträffar alla. Vi alla föds och dör. Vad vi gör däremellan är upp till oss själva.

 

Vad är då lycka och framgång? Är det att göra någonting man inte riktigt vill men bara gör för att nå fram till slutdestinationen. Precis som många har sex med första bästa bara för att ha det överstökat. Att finna någon man älskar och litar på existerar inte längre. Alla har vi bråttom någonstans. Är det inte bort från någonting vi skäms över är det bort från punkt A till B.

 

Ska jag inte lyssna på den där delen av mig som skakar av vilja och inspiration eller ska jag slå ihjäl den också?

 

”Kasta inte bort din talang”

Namn: Åsa Larsson
Ålder: 18
Bor: Stockholm
Civilstatus: Singel
Intressen: Allt kreativt och vattenkrig

Åsa är tjejen som kan titulera sig proffs när det gäller blogg, något som är första gången som jag träffar på en person som är alltså i intervjusammanhang. Hon är 18 år bor i Stockholm och älskar att hålla igång med något kreativt och lyssna på Michael Jackson hennes största förebild. Möt Åsa Larsson i veckans intervju.

Hur skulle du vilja beskriva dig själv med tre ord?
-Jag är pratglad, mogen och kreativ.
Kan du utveckla?
-Självklart! Pratglad, jag pratar hela tiden med allt och alla. Mogen, jag har alltid gått min egen väg och aldrig fallit för grupptryck och anses av andra som väldigt mogen genom det. Kreativ, ja det är min hobby. Allt jag gör har med det att göra.
Några exempel på vad du gör för kreativt?
-Jag dansar, sjunger, syr, pysslar. Allt möjligt.

Hon berättar för mig att hennes kreativitet för att skapa någonting kommer från andra människor och saker som händer i livet. Att hon hela tiden lär sig någonting nytt i livet som hjälper henne att få inspiration. Däremot avslöjar hon för mig att Michael Jackson är den största inspirationskällan.
-Inte bara när det gäller musik och dansens drömmar utan även i klädesväg.

Det är omöjligt att missa att Åsa en person som bara älskar att skapa saker och även vara en inspiration för andra runt omkring sig. Just för tillfälligt håller hon på med en dans-show till hyllning av MJ (läs Michael Jackson) men detta är bara lite av hennes vardagliga sysslor.
-Jag håller på med mycket kreativt i min vardag. Dels dansar jag i två skolan gånger i veckan, sen går jag även på popping på balettakademin, utöver det skissar jag på klänningar jag ibland syr. Jag gillar även att göra egna smycken och utsmycka kläder med nitar och så. Sedan har jag det stora projektet jag jobbar med i skolan som projektarbete. Jag blir väldigt intresserad kring detta gälland MJ som hon verkar se upp till oerhört mycket och drar mig inte för att fråga henne en fråga som visar sig vara väldigt känslig visar det sig.
Lyssna du mycket på honom innan han dog också?
-Klart jag gjorde! Fick den frågan i min frågestund också och blir nästan lite arg när jag får den samtidigt förstår jag eftersom många börjat lyssna på honom nu när han dött, men vilka dom är kommer du lätt märka om en månad eller två. Varför? Jo, då slutar dem lyssna på honom.
Varför Jackson?
-Jag växte upp med hans låtar och moves, dansade varje kväll i mitt rum till hans låtar, så det har varit sen barnsben. Ibland lyssnar jag på några andra låtar på min Ipod men tröttnar ganska snabbt på sånger utan mening. Michaels sånger tröttnar jag aldrig på.

Om vi kliver tillbaka lite till det du berättade om vad din vardagliga kreativitet består i så inser man snabbt att det är lite allt möjligt, men om vi börjar med design av kläder. Har du någonsin designat något till någon annan än dig själv?
-Inte kläder, än. Men jag har sålt smycken genom bloggen dock har jag inte erbjudit mig att sy kläder åt andra så det kan ju vara därför. Sen gillar jag bara sy sådant jag gillar.
Det är som sagt en väldig blandning, tror du det går att kombinera dessa saker?
-Nej, men livet är långt. Man ska passa på att pröva olika yrken. Jag kommer aldrig klara av att jobba på samma ställe i typ tio år. Jag vill göra nya saker!


Fortsättning följer...

Snart får ni reda på massor om mig i Slipsens-live klockan 19,00.

Missa inte det!

Lite tröjor från helgens shopping i Stockholm.

Ser ni någon skillnad på dem?

Ni minns att jag skrev bara för en dryg veckan sedan om det här med min konsumtion av cd-skivor som jag börjat inhandla åter igen. Jag nämnde även där om detta med småbutiker och mycket personal och min rädsla för dessa platser. Och det verkar som att jag inte är ensam om att bära på denna sjuka och konstiga rädsla, för det är ju ganska larvigt ändå.

För att sätta er in i situation ska jag ge er en beskrivning på fenomenet jag pratar om vilket underlättar. Tänk att ni kliver in i en butik, ofta med hög musik, där det knappt är någon kund utan bara du och en till med en mängd personal. I de allra flesta fall är det två som jobbar. Vid första steget in i butiken letar sig sakta en av dessa fram till dig för att ställa den obligatoriska frågan ”letar du efter något speciellt” eller ”vill du ha hjälp med något är det bara säga till”. Nu är ni med på vad jag menar.

Varje gång jag råkar ut för denna situation blir jag väldigt osäker på hur jag ska agera när det finns flera olika alternativ. Antingen är jag den som är helt ärlig och säger rakt ut att jag letar efter någon snygg tröja inför stundande höstsäsong eller så gör jag den klassiska och ignorerar genom att nicka eller göra något konstigt ljud. Där uppstår en till fråga. Jag uppfattar mig själv som jobbig om jag börjar fråga massor om hjälp när jag går där i butiken, dessutom blir det inte bättre av den musiken som sällan är lägre än att det knappt går att prata med varandra utan att nästintill skrika. Situationen kan bli ännu värre om personalen råkar ha några polare som står i kassan och hänger. Det är mardrömmen.

När jag traskar runt in i butiken och känner att jag är ständigt övervakad blir det väldigt jobbigt. Varje steg jag tar kan de ju faktiskt tolka på något konstigt sätt. Att kolla på prislapparna är ju faktiskt ingenting man borde göra. Hur ska man agera?

Där går jag runt lidande av: ett musiken, två personalens blick och tre pressen av att jag BARA MÅSTE KÖPA NÅGOT. För jag är ju faktiskt helt själv i butiken och då förväntas man ju också spendera lite pengar på något snyggt som de nyss har fått in för att vara lite inne. Och då uppstår det en till knepig situation när du efter en stunds sökande finner de där tröjan som du känner att du bara måste ha, finns inga som helst alternativ.

Priset.

Nu när jag står där med tröjan i högsta hugg och ska till att söka upp närmsta provhytt så kommer personalen snabbt fram och ska vara smakråd. Väldigt bra service må jag säga, här ska jag inte klaga. Något man alltid glömmer bort är det där med att kolla upp vad saker och ting kostar, vips står du där med en vanlig och enkel tröja till ett pris av ”bara” 1500 kr, vad gör du? Personalen är nöjd över att du äntligen vågar ta steget från sökande till provande och väntar nu bara på ditt godkännande för att avsluta affären.

Musiken stressar dig. De coola vännerna vid kassan. Och så den lilla butiksmiljön får dig att känna en osäkerhet.

Snabbt slänger jag ur mig någonting om att jag ska fundera på saken och återkomma, men ett problem. Då kan jag inte visa mig i butiken på en vecka.

Vilken tur att det finns många småbutiker med kombinationen liten kundkrets, mycket personal. Eller hur?

Söndagar är rätt sköna trots allt, kanske ska ut och ta en promenad i blåsten?

Jag överlevde 15 km idag på Lidingöloppet men det var knappt. Nu toppar vi det här med en trevlig utgång, men var har alla läsare tagit vägen...?

Frågorna till veckans Panel
Sarah 15 år från Karjaa (Finland)

1. Golddigger utan självrespekt. Inte hört något mer om henne än att hon uttalat sig om Posh. Och jag skiter i båda av dom två, så...

2. Nej, bor ju i Finland. Jag lyssnar på vår finlandssvenska radiokanal (länka:http://x3m.yle.fi), grymt bra gäster där from all around the world! Dom har en svensk från Stockholm med i morgonpasset, så jag får lite Sweden-feelings varje morgon, hihi.

3. Jag såg fram emot Lars Winnerbäcks nya. Och jag blev inte besviken!

4. Ja, faktist. Pelles personliga är en grymt välskriven blogg. My kind of humor! Sen är jag beroende av Matildas och Mohammeds också. Samtliga är ganska vardagliga. Sen är jag hockeygalen och gillar att läsa om livet som "hockeyfru" av Mikaela .

5. Sarah är ju väldigt internationellt. Paul Stanley i KISS döpte sin dotter till Sarah för något år sedan. Sara(h) är väl hebreiska och betyder härskarinna, lycklig och prinsessa om jag kommer ihåg rätt.

---

Martin 18 år från Skövde

1. Jag har sett mycket av Anna Anka och kan inget annat säga än att jag gillar henne. Kvinnor som hon behövs i den Svenska jämdställdhetsdebatten...

5. Ärligt talat så vet jag inte ett smack om mitt eget namn, haha!

---

Simone
Svar kommer...

Ni missa väl inte denna underbara kvinna idag? Ni vet väl vem det är? Det här med att ni gissar börjar bli ganska roligt. Har haft en bra dag men är helt färdig och imorgon är det dags för ännu ett seminarie, detta tar död på mig snart....

.... Därför får kommentarerna vänta lite till imorgon eftermiddag.

Dags för torsdag. Uppe extra tidigt idag för att hinna med att läsa lite innan jag åker iväg till skolan för ännu en föreläsning följt av möte. Läser just nu om ett väldigt intressant ämne som påverkar allas vardag på något sätt, globalisering. Låter det inte väldigt spännande? Jo, jag tänkte väl att ni tyckte det. Min dag kommer bestå i att plugga inför stundande seminarie som äger rum i morgon förmiddag. Kvällens toppas med träning tillsammans med Stoneriver. Kan ju inte bli bättre!

Nu hoppas jag att jag får er hjälp när det drar ihop sig till sig tävling på en annan blogg, ställer ni upp? Jag var ute i skogen idag och fotograferade mängder med fantastiska bilder, visst är det vackert ute i naturen!

Blev så arg på mig själv förut att jag bara sitter här framför en skärm och gör inte något vettigt när jag har miljonär saker att ägna mig åt. Tog tag i det hela genom att städa i ordning lite bland alla papper från olika intervjuer som jag har gjort till bloggen och upptäckte en sak. Vad många intervjuer jag har hunnit med att göra på ett år?! Helt sjukt! Mängder med papper som nu sats in i en pärm nu och jag minns än idag när jag valde att börja med detta och inledde starkt med bland annat grundaren av Avanna, Anna. Hon har avancerat ganska långt på ett år kan vi konstatera. Då hade hon sin egen sida som hette garderobsgrubbel vilket hon gör nu också med en ganska stor skillnad, hon skriver numera på Veckorevyn. Jag hade inte bara Anna med som de första ut i intervjuerna här på bloggen utan även en tjej vid namn Emma. Dock blev det ingen intervju i början där utan vid senare tillfälle. Ännu en tjej som var en av de första som var med var Bella som också vuxit allt större för varje vecka som har gått sedan dess. De första killarna som medverkade i intervjuer var Garbomannen och Matej från Slovakien. Om vi börjar med att se hur det gått för Garbomannen eller Johan som han heter så har även han tagit stora kliv i bloggosfären. Imponerande! Han hade ju faktiskt som mål att bli Sveriges största manlig blogg, han är på god väg.. Vi får inte glömma bort Matej som också hunnit med mycket under året, numera driver han ett företag tillsammans med sin mor i Bratislava, Prag, Sofia och Budapest om jag inte minns fel. Vi får inte heller glömma bort Ida som inte längre skriver blogg men hon var länge en underbar bloggare som dela med sig av mycket. Hon var en av de fem första som jag intervjuade också. 

Vilken koll vissa av er hade på bilderna jag publicerade igår, men jag är ju inte speciellt smart heller. Räcker ju med att kopiera bilderna så får man automatiskt fram svaret. Rätt svar på bilderna var i ordningen uppifrån och ner MGMT, Miike Snow och Nour El-Refai. Och det var en person som hade helt rätt, tyvärr vinner du ingenting denna gång utan äran kan vi säga. Pelle var det som hade helt rätt i denna enkla fråga..

Vet ni vilka det är på bilderna?

Skönt att vara färdig med den uppgiften jag hade idag till skolan, kan det bli bättre? Nu sitter jag här och dricker lite te med tanke på att jag har haft lite ont i halsen så ska ju det vara väldigt bra. Faktiskt bara 4 dagar kvar nu till Lidingöloppet och jag börjar bli väldigt orolig. Världens träningsverk går jag omkring med och det var väldigt länge sedan jag hade sist. Kanske är det ett gott tecken eller så är det helt tvärtom. Vi hoppas på det bästa!

Kikar ännu en gång in på blogg.se för att publicera ett inlägg och som vanligt blir jag lite små arg över innehållet som fyller första sidan. Visst, jag kan förstå att jag inte är målgruppen för sidan men herregud någon gräns måste väl finnas för hur ytlig man får bli. Den första rubriken som slår mot mig är den gällande hur snygg Noomi Rapace är i den nya filmen "Flickan som lekte med elden". Personligen skiter jag fullständigt i hur snygg hon är eller inte, är filmen bra eller inte är det som intresserar mig. Den dagen jag kommer sluta blogga kommer säkert ingen bry sig men jag vet att anledningen kommer vara just detta. Denna ytlighet som hela tiden finns som väljer ut vilka som ska förgylla första sidan eller inte. Sen finns det väldigt mycket bra också, så jag ska väl inte fördöma den helt men majoriteten får mig att spy!

Godmorgon!

Hoppas ni haft en fantastisk söndag. Personligen har jag tagit det lugnt, tränat lite och varit iväg hos min kusin som vi firade. 17 år fyllde hon. Precis som Veronica Maggio sjunger "Och jag var 17 år..." i sin vackra sång med samma titel, 17 år. Men i vilket fall skulle jag bara vilja tillägga en sak innan jag avslutar kvällen med en film eller något framför tv:n. Att bilderna jag la upp tidigare är från Bon, en tidning jag läser och visst är bilderna fantastiska?!

Den senaste tiden har jag gjort saker som jag inte ägnat mig åt tidigare. Men det känns riktigt bra att kliva tillbaka i tiden genom att köpa ett fodral och en rund sak precis som man gjorde på det glada 90-talet. Tänk alla gånger man fyllde år och högst upp på önskelistan stod det senaste albumet från sin favoritartist, i mitt fall var det ofta Markoolio som stod högt i kurs. Detta har tack och lov ändrats med tiden. En sak är säker att det känns underbart att åter igen kunna ge lite pengar till den så utdöende skivbranschen.

För självfallet är det den fina runda och underbara cd-skivan som jag har stegat tillbaka till. Senaste tiden har jag börjat inhandla fler och fler skivor till min samling för ärligt talat har jag en lite samling men inte någon stor som vissa andra.

Det har blivit The Cardigans, Håkan Hellström, Anna Ternheim, Röyksoop och Kings Of Leon som inhandlats. Förhoppningsvis har mitt musikintresse ändrat sig till det bättre i jämförelse med Markoolio som jag stolt lyssnade på i yngre dagar. Nu är det istället Håkan Hellström som spelar ur mina högtalare och det är väldigt ofta det händer. Texterna talar för sig själv när jag lyssnar på honom, helt underbara texter om kärlek och allt annat om livet. Många vänder sig mot just Håkan det skapas två läger och så är det med många artister som har just denna effekt. Kanske är det även så när det gäller skivbranschen.

För antingen är man just den person som kontinuerligt besöker skivaffären i staden för att finna den senaste musiken till sin stereo i hemmet. Eller så är man den som håller till på den nya tekniken vad gäller streamad musik i form av Spotify som jag också hänger väldigt mycket på. Ser vi till den första punkten i min tes tycker jag personligen att det är väldigt jobbigt att kliva in i en liten skivaffär med samma kundkrets som personalen lärt känna eftersom att den förmodligen inte är speciellt stor som förr. Därför väljer jag att inhandla mina skivor på större platser så som stormarknad och så vidare. Inte för att jag inte gillar skivaffärer utan mer den där rädslan över att bli utstuderad varje gång jag kliver in i den.

Där kommer vi in på en annan intressant fråga kring småaffärer och mycket personal som jag ofta diskuterar med mina vänner. Den får vi lämna till en annan gång.

Åter till mina inköp av cd-skivor och hur folk väljer att konsumera. För inte är det ju alla som sitter framför datorn och lyssnar på spotify utan det går ju faktiskt beställa billiga skivor via internet. Själv är jag så naiv och kastar iväg pengar till mycket högre priser när jag handlar mina skivor i en fysisk affär när jag kan köpa det mycket billigare på internet. Kanske ska jag ta och prova det nästa gång, varför inte prova på en gång?

Jag som tyckte jag hade tagit ett stort steg tillbaka i tiden när jag började handla cd-skivor igen, men kanske har jag bara tagit ett steg tillbaka precis som alla andra har gjort också. Kanske är jag bara en av alla hundra tusentals människor som köper sina skivor på internet medan jag springer iväg till en affär. En fråga som säkert finns svar att finna på det underbara internet precis som de låga priserna på skivor. Är inte teknik fantastiskt?

Är du också en av alla dessa människor som köper skivorna istället för att bränna egna? Prova att göra det igen för garanterat kommer du gå rakryggad ut ur butiken fylld med nya upptäckter.

Frågorna till Panelen denna veckan
1. Har du gått på många dejter?
2. Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
3. Kollar du på det nya på tv4, Kändisdjungeln?
4. Skulle du någonsin kunna skönhetsoperera dig?
5. Hur ser planerna ut för helgen?

---

Martin 18 år Skövde

1. Jag har väl hunnit att gå på ett par dejtar i mitt 18 åriga liv, men exakt hur många avslöjar jag inte!

2. Absolut!

3. Nepp, anser att det är ett på tok för okompetent tv-program...

4. Ja absolut!

5. I helgen så blir det lite shopping, plugg och sedan får jag se vad som händer. Har en rätt så oplanerad helg framför mig!

---

Sarah 15 år från Karjaa (Finland)

1. Många är väl att ta i. Men några, passligt antal till min ålder, höhö.

2. Ja, det är väl möjligt. Fast det måste ju inte vara kärlek vid första ögonkastet, det kan ju växa fram också. Mest troligt...

3. Jag har inga svenska kanaler i min egna lägenhet, så nej. Inte ens hört talas om...

4. Hmm. Nej. Behövs inte på en så vacker människa som mig! Haha, nejdå. Men jag är relarivt nöjd. This is me!

5. Jag ska på dejt faktist! Haha. Och på fest sen på kvällen, övernatt hos en kompis i Borgå (öster om Helsingfors).

---

Simone 21 år från Göteborg

Svar kommer senare...

Under dagen har jag varit iväg och kommit överens med en vän om en väldigt trevlig sak. Jag kommer sända en tävling live här på slipsen den 3 oktober, SVMM (Sport Vi Minns Mästerskapen). Med anledning av detta vill jag bara passa på att hälsa alla er som kommer från den sidan och är här på min blogg för första gången hjärtligt välkomna in till min lilla sida. Väldigt roligt att just jag får detta uppdrag och känner mig hedrad, nu laddar vi inför den 3 oktober på Borgsmo för då är det dags. Är alla redo?!

- När började du följa elitserien?
- Hur "föll" du för FBK?
- Vad för 3 saker skulle du ta med dig till en öde ö?
- Hur blev du intresserad av fotboll?

Under kvällens avsnitt kommer ni kunna tävla om t-shirten ni ser nedan. Nu kanske ni tänker att, "Hej! Vann inte Erik den där?!", och det stämmer bra men han skänker den tillbaka för att någon ute i landet ska få den istället.

Hur ni gör för att tävla kommer upp senare här på bloggen, men var uppmärksamma på vilken musik som spelas i kvällens program. En liten ändring har skett också, sändning börjar redan klockan 18,45 ungefär men programmet börjar inte förän 19,00. Alltså klockan 19,00 kör slipsens-live igång och hur ni ser det är det bara följa anvisningarna.

Alltså tävling om denna t-shirt under kvällen. Kanske är det JUST DU SOM VINNER?

Caroline och Paulina

Lite bilder inleder dagen. Ska man säga godmorgon till er läsare kanske? Tack för alla era frågor som jag fått  min frågestund idag ska jag ge er svar på alla. Idag är jag också ledig hela dagen så då blir det massor att göra här hemma så egentligen har jag inte tid att sitta här nu utan bara ut och jobba direkt. Tänkte jag skulle bjuda på lite bilder senare från vad jag gör en vanlig dag på landet. Kanske kan vara spännande för er läsare från storstäderna. Ni kanske inte är så vana vid folk från landet..

Förresten skulle jag vilja puscha lite på att alla ni som läser och har Facebook, vilket jag tror att många av er har, bör bli medlemmar i en grupp som heter "Slipsen och gänget!". Anledningen till att jag skriver så mycket om detta är att om vi kommer upp i 30 medlemmar blir det en liten överraskning för just er! Skynda in nu!

Kan du berätta lite mer om dig själv, vad är ditt största intresse?
- Jag älskar att umgås med mina vänner, det är nog ett utav mina största intressen. Denna sommar har jag spenderat mycket med mina vänner, släkt och familj vilket har varit toppen. Jag har även dansat sedan jag var liten, har tagit olika dansklasser så jag har testat på de flesta dansstilarna.
Är dansen någonting du ska satsa på?
- Nej, men nu under sommaren har jag tränat 3 gånger i veckan, men veckorna innan sommaren blev det mindre. Och nu när jag börjar gymnasiet kommer jag inte satsa till hundra procent utan mer om det finns tid över.

Vi glider sakta in på hennes blogg och hur det kom sig att hon började en gång i tiden att skriva. Här kommer vi in på en annan rätt så känd bloggare som också hon medverkat på slipsen. Jag pratar om Bella bakom Bellablogg som låg bakom att Josefine började. Kopplingen? De är kusiner.
- Från första början var det jag och en kompis som gjorde en blogg och var oseriösa eftersom att det bara var vi som läste den. Sedan blev jag lockad av min kusin att börja när hon har en framgångsrik. Hon (läs Bella) ville att även jag skulle börja så hon kunde läsa vad jag gjorde om dagarna. Där började allt och nu flyter det bara på.
Finns det något du aldrig skulle skriva om?
- Mitt privatliv. Det är klart att jag kan skriva om saker som händer i mitt liv men nämner aldrig några saker som påverkar mitt liv, sådant tycker jag bara är patetiskt. Det stannar mellan mig, mina närmsta vänner och familjemedlemmar. Jag tycker man ska hålla isär bloggen och verkligheten. Vissa saker behöver man inte dela med sig av till alla. Det skall ju vara roligt att läsa blogg, inte patetiskt.



Mycket väl valda ord från Josefine som visar på att hon verkligen tar ställning kring denna fråga. Men jag bestämmer mig för att söka lite mer fakta om henne, genom att fråga om hon har tre saker som ingen visste om henne.
- Ja, klart det finns. Jag hatar att vara ensam hemma, älskar skräckfilmer och jag vill bli åklagare eller kriminalkommissarie. Där kommer flera intressanta saker upp igen.

Alltså innebär det att du inte kan vara ensam hemma när du ser på skräckfilm eller har jag fel?
- (Haha) Även om jag är med någon kompis så blir jag rädd! Men det är ju det som är det roliga, att man skrämmer upp varandra! Att jag inte gillar att vara ensam hemma har ingenting med det att göra, tror jag. Det är bara det att jag tycker det är tråkigt att det inte finns så mycket att göra om man inte är med någon kompis.
Men var kommer då detta intresse för åklagar och kriminalkommissarie ifrån, för det verkar ju vara något väldigt viktigt för henne. Svaret finns faktiskt välkända svenska kriminalfilmer.
- Enda sedan jag var liten har jag älskat Beck och Wallander filmerna, har sett filmerna så många gånger att jag kan i princip alla replikerna utantill! (haha)

Där fick vi svaret på den eviga frågan om vad man ska jobba med i framtiden, kanske inte verkligheten men hennes drömmer i varje fall. För visst ska vi väl lära av hennes ord, skilja verkligheten och bloggen från varandra. Därför kan jag inte ge er den verkliga bilden.

Tack så mycket för att du ville vara med på slipsen och lycka till i framtiden!
-Jag får tacka för att jag fick vara med. Nu har jag kommit lika långt som min kusin!

Namn: Josefine Fagrell
Ålder: 16
Bor: Göteborg
Civilstatus: Singel
Intressen: Umgås med vänner, shoppa och dansa


Denna vecka får vi möta 16 åriga Josefine som bor i Sveriges andra stad, Göteborg. En glad tjej som värderar skolan högt upp och siktar på att jobba som åklagare eller kriminalkommissarie, vägen dit är lång. Men nu får ni lära känna henne mer enbart här på slipsen.

Hur ser en vanlig dag ut i ditt liv?
- Om det är plugg så går jag självklart dit på morgonen. Sedan efter skolan prioriterar jag läxor före kompisar i någon/några timmar tills jag är färdig med det.
Är helgerna annorlunda på många sätt?
- Det skiljer sig en del. Men jag älskar det, bara ligga kvar i sängen så länge som möjligt för att sedan träffa någon/några härliga vänner och göra någonting kul. Ibland kan det vara trevligt att bara umgås utan att göra något speciellt.

Något jag upptäcker i hennes svar är hur högt hon värderar skolan jämfört med andra tjejer i hennes ålder som tar det i andra hand. Josefine verkar verkligen vara en tjej som ser studier som något viktigt. Som jag uppfattar det lägger du mycket tid på skolan, vad ska du läsa i höst?
- Klart man måste ju göra det för att komma någonstans. Jag har precis börjat läsa samhälle nu på gymnasiet. Det var den linje som passade mig bäst och det ger enorma valmöjligheter efteråt.
Vad vill du jobba med i framtiden?
- Jag vill helst jobba som åklagare eller kriminalkommissarie men då lär jag få plugga enda in i det sista.

Vi lämnar skolan bakom oss för en stund till förmån för att prata lite mer om hennes uppväxt och fritid som också är en stor del av livet. Att få en bra uppväxt är en sak som följer med en hela livet. Jag vet att Josefine är enda barnet i familjen precis som jag själv är och personligen har jag ibland känt mig lite ensam. Jag undrar om hon håller med om detta.
- Jo, ibland kan jag sakna det mest vid speciella tillfällen som när man åker utomlands och har någon att umgås med. Och när det inte finns någon att avreagera sin ilska på. (haha) Nej, då skämt och sido. Men jag både saknar och saknar inte ett syskon.

- Egentligen har jag ju ingenting att jämföra med för jag har ju aldrig haft något syskon så jag vet ju inte hur det är heller. Men jag trivs bra med att vara ensambarn.

Hon berättar också för mig att vännerna betyder oerhört mycket för henne och vissa stunder träffar hon dem mer än sin egen pappa. Speciellt ensamt blir det aldrig som man kan tro.

Hur skulle du vilja sammanfatta din uppväxt hittills?
- Mina föräldrar är skilda, vilket för mig innebär att jag till mesta dels bor hos mamma. Pappa bor med sin tjej, och det också här i Göteborg.
Påverkades du mycket av skilsmässan?
- Nej, jag var bara 3 eller 4 år när de skilde sig så jag förstod inte så mycket då. Men jag tycker det har fungerat väldigt bra!

När den alltid så klassiska frågan kommer på tal, gällande vilka tre ord som skulle beskriva henne, svarar hon utan att tveka.
- Utåtriktad, har humor och nästan alltid glad!

Fortsättning följer...

Om några minuter drar ett nytt Slipsens-Live igång och många gånger får jag frågan hur man ska göra för att titta, och här kommer svaret på bilden nedan. Dessutom kan du gå in på Bambuser och söka på slipsens så går det även att titta där också.

Ikväll kommer jag prata om kärlek i slipsens-live, därför tänkte jag att ni kunde läsa en liten text jag har skrivit kring ämnet.

Här sitter jag och har gjort det de senaste timmarna. Har ägnat mig åt plugg fram till nu, men är inte riktigt nöjd ännu. Ska skriva om Globalisering till morgondagens seminarium men det är så svårt, vet inte vad man ska skriva för egentligen finns det ju inget rätt och fel vilket kan vara oerhört jobbigt ibland! Jag läser ju som sagt ett program som heter Kultur, samhälle och mediegestaltning som jag trivs väldigt bra på, men ibland är det jobbigt speciellt vid sådana tillfällen. Tänk om man läste matte istället där det bara finns ett svar och en klar uträkning. Skulle kanske vara lite skönare men här kan man diskutera fram och tillbaka kring olika frågor. Kanske också därför det så fint heter att det är en linjär utbildning som inte bara inriktar sig på produktioner utan hela tiden tar avstamp från i arbetet.

Måndag morgon, redo för en ny vecka! Jag inleder med att hoppa in i bilen redan nu vid halv 8 för att vara på gymmet lagom till 8 så veckan kickar igång på ett bra sätt med lite träning. Mina ben känner sig lite sega men det blir nog bättre efter ett hårt strykepass, eller vad tror ni?

Glöm inte bort att ställ en fråga i frågestunden!

Sitter och läser lite av det jag skrev imorse när jag var redo för att ta tag i dagens uppdrag som jag fått här hemma och upptäcker en sak. En ganska viktig sak som kan misstolkas när ni läser texten. Mellan raderna kan ni säkert tolka mig som att jag inte trivs med mina föräldrar, det stämmer inte alls. Det är dom bästa man kan ha och jag älskar dom lika mycket när dom ger mig order om saker som ska göras. Det är väl det man har föräldrar till ibland.

Söndag ännu en gång. Den dagen som i folkmun brukar kallas för ångestdagen numer ett när timmarna sakta räknas ner till en ny ångestfylld vecka. För mig är det en dag när jag får mottaga order från överordnade i hemmet, mina föräldrar, på olika saker som ska göras här hemma. Och eftersom att vi bor på en lantgård finns det ständigt nya saker som ska fixas. De senaste helgerna och även denna har mycket handla om grusgången som börjar bli en gräsmatta istället för just grusgång. Det blir en ångestdag för min del också, med en skillnad. Att jag faktiskt ser fram emot nya veckan som är på ingång, men just nu ska jag inte tänka på det utan svara på era kommentarer sedan har jag ett uppdrag.

Grusgång!

Tänkte jag kunde bjuda på lite konst som jag gjort själv. Vet inte riktigt hur mycket konst det är men målningar är det åtminstone, och försök till att se bra ut. Nu bär det av på kräftskiva, trevligt!

Ni har ju inte kunnat missa den hysteri som drar över Sverige när svininfluensan börjar dra över landet. Vi har ju fått flera dödsfall så det är väl bästa att isolera sig nu för att hålla sig frisk. För ska man följa alla tips och råd som finns kring denna sjukdom skulle det innebära att man inte skulle kunna gå ut. Själv är jag väldigt kritisk till hela denna influensa.

Precis när de första rapporterna till en ny svininfluensa kom var Sverige tvungna att beredda sig för att bli nedringda. Sjukvårdsrådgivningen blev också precis som väntat nedringd trots att man var så väl förberedd. Visst börjar folk tänka så att den där huvudvärken, förkylningen eller övrig symtom som stämmer in självklart är det värsta. För omöjligtvis kan det vara en vanlig sjukdom som kommer varje höst när vi träffar alla på jobbet/skolan igen. För aldrig annars på året är väl folk så förkylda som i augusti och september? Jag har inte någon statistik som styrker min tes gällande detta utan bara ren och beskär livs erfarenhet. För de första veckorna går ju åt till att prata om hur dålig man känner sig hela dagarna.

Inte denna höst och för att inte glömma bort sommaren, nu är det inte en vanlig sjukdom utan alla har svininfluensan. Apoteket får slut på handsprit när alla ska hålla sig rena hela tiden för att inte bli drabbade av denna förskräckliga bakterie som kan slå ut en och i värsta fall leda till döden.  Alla slutar ta varandra i händerna utan höjer armarna vid situationer då det ska till att hälsas, samtidigt som ord kommer ur munnen likt ”Det är bäst att vi gör på detta sätt nu när det är influensatider”. Följt av ett skratt som ska vara förutsatt att man gillar.

Det hela blir lite humoristiskt. En annan vinkel på det.

Men någonstans där under all humor finns en rädsla över denna sjukdom som enligt våra medier är precis livsfarlig, alla vårdinstanser förbereder sig på massvaccinering. Hur kan man i detta läge behålla lugnet, omöjligt. Panik. Folk får helt enkelt panik över allt skriveri överallt och alla nya dödsfall vi får läsa om. Nu är det bäst att vi isolerar oss som folk gjorde förr när något farligt var på intåg i det Svenska samhället. Själv tänker jag i andra banor.

Vilken tur att jag bor på landet och inte träffar alla dessa tusentals människor som jag skulle kunna hälsa på under en dag. Istället sätter jag mig i mitt hem och håller mig borta från resten av befolkning precis som man ska göra. Eller nej, det gör jag ju inte heller. Jag lever faktiskt precis som vanligt. Precis som jag gjorde 2008 med några mindre undantag. Däremot är jag exakt som andra när jag försöker skämta till det om någon gör minsta lilla antydan till en hostning.

”Gud, vi får se upp så det är inte är svininfluensan”.

Helt enkelt skämtar jag om vår egen samtid. Vilket jag tror vi också kommer göra om 10 år också. Då som nu kommer folk prata om denna influensa som drog över landet och skapade masshysteri. Vi får nog sluta hälsa på varandra med den traditionella handskakningen hädanefter, kanske sätter det en mening i historien. Tänk er följande i historieböckerna; ”2009 var året när svenskarna avskaffade handhälsning till följd av rådande svininfluensa”.

Läs meningen tyst för dig själv. Hur känns det?

Veckans frågor till panelen.
1. Använder du dig mycket av Facebook?
2. Är msn något du använder dig mycket utav?
3. I veckan körde Idol igång, något du följer?
4. Lite sport, tar sig Sverige till fotbolls-VM 2010?
5. Hur ser planerna ut för din helg?

---

Simone, 21 år från Göteborg

1. Jag gjorde det innan det bröt loss totalt, nu kontaktar alla vänner mig
via facebook - riktigt tråkigt. jag får tom sms där det står "kolla
facebook vart min fest är" kan man inte bara skriva det i smset? Nej, jag
dumpar Facebook!

2. Inte speciellt, jag håller kontakt med vänner och släkt utomlands, jag
föredrar telefonen.

3. Uttagningarna kikar jag på, många vänner som ställer upp och jag hejar
på. Annars, nej - jag tycker oftast de dömer helt fel.

4. Man kan ju hoppas för dem som stödjer dem, inte i mitt intresse.

5. Jobb, någon resa till tyskland och skriva lite krönikor.

---

Sarah 15 år från Karjaa (Finland)

1. Ja, varje dag. Jag är beroende.

2. Det med. Inte lika mycket som facebook dock. Mest med såna som bor långt borta, som mina vänner i Sverige.

3. Nej. Jag följer inte början. Början är bara pinsam!

4. Ja, det gör dom absolut. Nu håller ju jag på Finland, men för oss är det kört så jag får heja på Sverige nästa år igen!

5. Ingenting! Superskönt. Jobba på lördag 2 timmar men that's it. Behöver relaxa!

---

Martin 18 från Skövde

1. Jag använder mig av Facebook flera gånger om dagen. Skulle inte klara mig utan det...

2. Nepp, har tröttnat!

3. Självklart följer jag Idol.

4. Inte en aning men man kan ju alltid hoppas...

5. Eftersom jag har jobbat så mycket i veckan ska jag ta det lugnt, plugga, blogga och träna!

Det är fredag och jag är pigg, glad och fokuserad. Egentligen behöver jag absolut inte vara uppe redan nu men eftersom att jag måste hinna med träning nu på morgonen innan skolan börjar. Det bär av till gymmet om någn timme men först blir det frukost bestående av gröt. Alltid gröt så man blir stor och stark. Annars idag blir det föreläsning och möte angående projektet jag jobbar med.

Idag väntar panelen för er som besöker min blogg, den lägger jag ut lite senare.

Vad ska ni hitta på idag?

Torsdag ännu en gång och imorgon är det fredag. Vad snabbt veckorna bara springer förbi och det känns som att man inte hinner med allt som ska göras. Ändå fylls mina dagar med mängder av saker som jag hinner klara mig igenom, ändå känns det som att jag missar mängder med andra saker. Hösten innebär stress för många och mycket nya saker som ska börja igen, allting kör igång för att hålla en sysselsatt genom hela hösten och vintern.

- Ett Tillgänglighet, man kan göra så mycket om man bara vågar utforska staden. 
Vandra längs djurgården eller varför inte ta en båttur till slottet, Drottningholm. Två Männen, oftast och tre Fikastunderna!

Hallå på er!

Vem sa att det skulle bli en lugn start på terminen? Den personen hade helt fel. Imorgon är det dags för vår presentation för Nordiska Museet och jag ska vara en av de personerna från gruppen som ska stå där framme och lägga fram våra idéer. Visst är jag van vid att prata med er via live, men detta är en helt ny sak. Blir en riktigt spännande utmaning. Har under kvällen tränat och tränat på vad jag ska säga och nu börjar det till slut sitta i ryggmärgen, men mer träning behövs. Det måste bli perfekt.

Blev inte riktigt det resultat som jag trodde igår, utan 2-2 blev det. En tung match eftersom att IFK Norrköping såg ut att gå mot en seger. Men börjar man spela på resultat när det återstår 20 minuter av matchen får man faktiskt skylla sig själv. Speciellt när det är derby då det är mycket kamp vilket det var även igår. Kul att så mycket folk som 9000 var på Nya Parken hoppas det fortsätter så.

Idag är jag uppe tidigt och sitter redan i skolan en timme innan vi börjar. Så är det att bo på landet, bussarna går inte speciellt ofta därför får man ta det som erbjuds. Dock är jag väldigt trött idag efter en sen kväll ute igår. Var ju tvungen att visa Slovakerna ett uteställe här i Norrköping. Var väl hemma runt 1-tiden och sen upp 6 imorse. Bara bita ihop och se glad ut. Något som känns bra är min fot som är på väg att bli bättre. Imorgon är det dags för ännu en tävling men vi får se om jag springer eller inte.

Allt bra med er annars?

Sitter på mitt nya fikaställe och avnjuter en latte som den sanna bloggaren jag är. För visst är väl latte ganska ute högre upp i landet, eller är det ute här också? Jag har egentligen ingen koll på detta. Ett område jag inte ska eller bör ge mig in på överhuvudtaget. Ett ämne jag känner att jag kan behärska bättre är fotboll.

Lite bilder från helgen som precis passerat. Ni ser att här ute på landet har vi inte bara de traditionella djuren utan även strutsar. Spännande eller hur! Idag är det måndag och vi har besök från Slovakien, vilket innebär stan efter skolan för att visa runt i Norrköping. Och ikväll är det dags för derby mot Åtvidaberg. Blir verkligen spännande! Samtidigt som allt detta sker värvar jag fler intresserade till mitt projekt... Hoppas jag får ihop folk!

Läste tidigare under morgonen om Nathalie som är upp oerhört tidigt denna söndagen. Och jag som tyckte jag var duktig när jag hoppade upp vid 8 imorse. Inte, inte. Eller egentligen är man väl inte duktigare bara för att man hoppar upp tidigare, bara man hinner med allt som ska hinnas med under en dag. Och nu vill ni väl självklart veta vad jag ska hitta på idag? Det har kommit att bli mer och mer av en blogg där jag berättar för er vad jag gör om dagarna, kanske spännande!

Det är skönt med helger, bara ta det lugnt och koppla av. Dock gör inte jag det utan här håller vi igång från morgon till sent in på småtimmarna. Hunnit med massor under dagen, träning, shopping, fika bland annat. Tack för alla fina kommentarer till min outfit igår förresten. Verkade som att ni gillade mina byxor som jag hade på mig. Själv älskar jag dom också, men en gång fick jag kommentaren att det såg ut som arbetsbyxor. Vilket innebär att jag arbetar varje gång jag har på mig dom, därför har jag tagit som vana att ha på mig dessa byxor när jag är ledig för att få det att se ut som att jag jobbar som en tok. Man kan tycka att jag är knäpp och det är jag också, men bara ibland.

Allting börjar falla på sin plats. Allt börjar bli som det en gång var. Alla börjar finna sina platser där man ska befinna sig. Böckerna börjar fylla upp hyllorna inför höstens stundande kurser. Och jag gillar det på något sätt, det kan kännas jobbigt att gå tillbaka till vardagen igen, men jag har en känsla av att det kommer bli en bra höst. Vissa saker går inte som man önskar men andra saker går riktigt bra. Jag har haft mycket motgångar om vi ska se till det jag lagt ner min själ i, träningen. Men det finns så mycket andra saker här i livet.

Sarah 15 år från Karjaa, Finland

Vad skönt, det är äntligen fredag! Den här veckan har verkligen gått väldigt snabbt men den har även innehållit massor med olika roliga och mindre roliga aktiviteter. Tanken var att jag skulle fira fredagen med lite sovmorgon men jag vaknade tidigt ändå. Tror att jag börjar bli van vid att hoppa upp tidigare på dagarna nu, vilket självklart är bra. Idag kommer ni få läsa en ny panel som varje fredag hade också tänkt bjuda på lite bilder men som vanligt fungerar det inte när man vill... Kanske börjar bli dags att röra på sig till någon annan portal, är väldigt trött på att det ofta är problem när man ska göra någonting med bloggen. Förstår inte vad som är felet?!


Nu har jag fått igång det här med bilder också, bara byta webbläsare..



1. Nya skor köpte jag häromdagen 2. Ni ser vad stökigt jag har i mitt rum 3. Snygg byrå som jag gjort själv

Fick en kommentar angående att jag tar upp exakt samma frågor som en viss annan person tar upp några dagar innan, och jag håller med om det. Förlåt Pelle! Jag ska sluta härma dig vad gäller ämnen att ta upp på bloggen. Kanske vore bäst att jag isolerar mig från bloggosfären några dagar för att komma på något eget.

Vilken show det blev ikväll. Det här med live-avsnitten börjar bara växa och växa. Väldigt kul att det blir allt fler tittare för varje vecka som går. Har haft en väldigt hektisk dag denna torsdag faktiskt. Men nu sitter jag här och har gjort det från 19,00 när jag körde igång. Nog om programmet. Det jag ville fråga er är vad ni skulle vilja se för någonting nytt i programmet? Det var det om programmet.





Bör väl tillägga att det finna väldigt många bra bloggar också, men de jag syftar på är några av de största som lever på att spela ett spel, är ni med på vad jag menar? Vill inte kasta skit på någon utan ni är säkert lika arg som jag är på vissa bloggare.. Så ta inte åt er om ni inte känner er träffade och jag tror ingen av er som läser min blogg är en av dessa, så ta INTE åt er nu! Vill bara höra er åsikt..

Händer det aldrig att du saknar Sverige?

Namn: Maria Carlsson

Hemma efter en dag full av olika aktiviteter. Roligt att ni bara blir fler och fler som läser min vackra blogg, det värmer in i hjärtat! Imorgon ska jag ta tag och svara på era kommentarer. Har inte riktigt kraft och ork just nu då jag är väldigt trött och behöver lite sömn. Imorgon är det dags för intervju här igen, missa inte det. Kan utlova att det är en väldigt spännande intervju som alltid!

Hur ska jag egentligen inleda ett inlägg? Känns konstigt att skriva "godmorgon!" varje dag. För tänk om folk kommer in och läser inlägget mitt på dagen, då ser det väldigt konstigt ut om man skriver godmorgon. Nu har jag det! Jag skriver fler alternativ ungefär såhär.