Intervju med Josefine del 2
Kan du berätta lite mer om dig själv, vad är ditt största intresse?
- Jag älskar att umgås med mina vänner, det är nog ett utav mina största intressen. Denna sommar har jag spenderat mycket med mina vänner, släkt och familj vilket har varit toppen. Jag har även dansat sedan jag var liten, har tagit olika dansklasser så jag har testat på de flesta dansstilarna.
Är dansen någonting du ska satsa på?
- Nej, men nu under sommaren har jag tränat 3 gånger i veckan, men veckorna innan sommaren blev det mindre. Och nu när jag börjar gymnasiet kommer jag inte satsa till hundra procent utan mer om det finns tid över.
Vi glider sakta in på hennes blogg och hur det kom sig att hon började en gång i tiden att skriva. Här kommer vi in på en annan rätt så känd bloggare som också hon medverkat på slipsen. Jag pratar om Bella bakom Bellablogg som låg bakom att Josefine började. Kopplingen? De är kusiner.
- Från första början var det jag och en kompis som gjorde en blogg och var oseriösa eftersom att det bara var vi som läste den. Sedan blev jag lockad av min kusin att börja när hon har en framgångsrik. Hon (läs Bella) ville att även jag skulle börja så hon kunde läsa vad jag gjorde om dagarna. Där började allt och nu flyter det bara på.
Finns det något du aldrig skulle skriva om?
- Mitt privatliv. Det är klart att jag kan skriva om saker som händer i mitt liv men nämner aldrig några saker som påverkar mitt liv, sådant tycker jag bara är patetiskt. Det stannar mellan mig, mina närmsta vänner och familjemedlemmar. Jag tycker man ska hålla isär bloggen och verkligheten. Vissa saker behöver man inte dela med sig av till alla. Det skall ju vara roligt att läsa blogg, inte patetiskt.
Mycket väl valda ord från Josefine som visar på att hon verkligen tar ställning kring denna fråga. Men jag bestämmer mig för att söka lite mer fakta om henne, genom att fråga om hon har tre saker som ingen visste om henne.
- Ja, klart det finns. Jag hatar att vara ensam hemma, älskar skräckfilmer och jag vill bli åklagare eller kriminalkommissarie. Där kommer flera intressanta saker upp igen.
Alltså innebär det att du inte kan vara ensam hemma när du ser på skräckfilm eller har jag fel?
- (Haha) Även om jag är med någon kompis så blir jag rädd! Men det är ju det som är det roliga, att man skrämmer upp varandra! Att jag inte gillar att vara ensam hemma har ingenting med det att göra, tror jag. Det är bara det att jag tycker det är tråkigt att det inte finns så mycket att göra om man inte är med någon kompis.
Men var kommer då detta intresse för åklagar och kriminalkommissarie ifrån, för det verkar ju vara något väldigt viktigt för henne. Svaret finns faktiskt välkända svenska kriminalfilmer.
- Enda sedan jag var liten har jag älskat Beck och Wallander filmerna, har sett filmerna så många gånger att jag kan i princip alla replikerna utantill! (haha)
Där fick vi svaret på den eviga frågan om vad man ska jobba med i framtiden, kanske inte verkligheten men hennes drömmer i varje fall. För visst ska vi väl lära av hennes ord, skilja verkligheten och bloggen från varandra. Därför kan jag inte ge er den verkliga bilden.
Tack så mycket för att du ville vara med på slipsen och lycka till i framtiden!
-Jag får tacka för att jag fick vara med. Nu har jag kommit lika långt som min kusin!
- Jag älskar att umgås med mina vänner, det är nog ett utav mina största intressen. Denna sommar har jag spenderat mycket med mina vänner, släkt och familj vilket har varit toppen. Jag har även dansat sedan jag var liten, har tagit olika dansklasser så jag har testat på de flesta dansstilarna.
Är dansen någonting du ska satsa på?
- Nej, men nu under sommaren har jag tränat 3 gånger i veckan, men veckorna innan sommaren blev det mindre. Och nu när jag börjar gymnasiet kommer jag inte satsa till hundra procent utan mer om det finns tid över.
Vi glider sakta in på hennes blogg och hur det kom sig att hon började en gång i tiden att skriva. Här kommer vi in på en annan rätt så känd bloggare som också hon medverkat på slipsen. Jag pratar om Bella bakom Bellablogg som låg bakom att Josefine började. Kopplingen? De är kusiner.
- Från första början var det jag och en kompis som gjorde en blogg och var oseriösa eftersom att det bara var vi som läste den. Sedan blev jag lockad av min kusin att börja när hon har en framgångsrik. Hon (läs Bella) ville att även jag skulle börja så hon kunde läsa vad jag gjorde om dagarna. Där började allt och nu flyter det bara på.
Finns det något du aldrig skulle skriva om?
- Mitt privatliv. Det är klart att jag kan skriva om saker som händer i mitt liv men nämner aldrig några saker som påverkar mitt liv, sådant tycker jag bara är patetiskt. Det stannar mellan mig, mina närmsta vänner och familjemedlemmar. Jag tycker man ska hålla isär bloggen och verkligheten. Vissa saker behöver man inte dela med sig av till alla. Det skall ju vara roligt att läsa blogg, inte patetiskt.
Mycket väl valda ord från Josefine som visar på att hon verkligen tar ställning kring denna fråga. Men jag bestämmer mig för att söka lite mer fakta om henne, genom att fråga om hon har tre saker som ingen visste om henne.
- Ja, klart det finns. Jag hatar att vara ensam hemma, älskar skräckfilmer och jag vill bli åklagare eller kriminalkommissarie. Där kommer flera intressanta saker upp igen.
Alltså innebär det att du inte kan vara ensam hemma när du ser på skräckfilm eller har jag fel?
- (Haha) Även om jag är med någon kompis så blir jag rädd! Men det är ju det som är det roliga, att man skrämmer upp varandra! Att jag inte gillar att vara ensam hemma har ingenting med det att göra, tror jag. Det är bara det att jag tycker det är tråkigt att det inte finns så mycket att göra om man inte är med någon kompis.
Men var kommer då detta intresse för åklagar och kriminalkommissarie ifrån, för det verkar ju vara något väldigt viktigt för henne. Svaret finns faktiskt välkända svenska kriminalfilmer.
- Enda sedan jag var liten har jag älskat Beck och Wallander filmerna, har sett filmerna så många gånger att jag kan i princip alla replikerna utantill! (haha)
Där fick vi svaret på den eviga frågan om vad man ska jobba med i framtiden, kanske inte verkligheten men hennes drömmer i varje fall. För visst ska vi väl lära av hennes ord, skilja verkligheten och bloggen från varandra. Därför kan jag inte ge er den verkliga bilden.
Tack så mycket för att du ville vara med på slipsen och lycka till i framtiden!
-Jag får tacka för att jag fick vara med. Nu har jag kommit lika långt som min kusin!
Intervju med Josefine Fagrell
Namn: Josefine Fagrell
Ålder: 16
Bor: Göteborg
Civilstatus: Singel
Intressen: Umgås med vänner, shoppa och dansa
Denna vecka får vi möta 16 åriga Josefine som bor i Sveriges andra stad, Göteborg. En glad tjej som värderar skolan högt upp och siktar på att jobba som åklagare eller kriminalkommissarie, vägen dit är lång. Men nu får ni lära känna henne mer enbart här på slipsen.
Hur ser en vanlig dag ut i ditt liv?
- Om det är plugg så går jag självklart dit på morgonen. Sedan efter skolan prioriterar jag läxor före kompisar i någon/några timmar tills jag är färdig med det.
Är helgerna annorlunda på många sätt?
- Det skiljer sig en del. Men jag älskar det, bara ligga kvar i sängen så länge som möjligt för att sedan träffa någon/några härliga vänner och göra någonting kul. Ibland kan det vara trevligt att bara umgås utan att göra något speciellt.
Något jag upptäcker i hennes svar är hur högt hon värderar skolan jämfört med andra tjejer i hennes ålder som tar det i andra hand. Josefine verkar verkligen vara en tjej som ser studier som något viktigt. Som jag uppfattar det lägger du mycket tid på skolan, vad ska du läsa i höst?
- Klart man måste ju göra det för att komma någonstans. Jag har precis börjat läsa samhälle nu på gymnasiet. Det var den linje som passade mig bäst och det ger enorma valmöjligheter efteråt.
Vad vill du jobba med i framtiden?
- Jag vill helst jobba som åklagare eller kriminalkommissarie men då lär jag få plugga enda in i det sista.
Vi lämnar skolan bakom oss för en stund till förmån för att prata lite mer om hennes uppväxt och fritid som också är en stor del av livet. Att få en bra uppväxt är en sak som följer med en hela livet. Jag vet att Josefine är enda barnet i familjen precis som jag själv är och personligen har jag ibland känt mig lite ensam. Jag undrar om hon håller med om detta.
- Jo, ibland kan jag sakna det mest vid speciella tillfällen som när man åker utomlands och har någon att umgås med. Och när det inte finns någon att avreagera sin ilska på. (haha) Nej, då skämt och sido. Men jag både saknar och saknar inte ett syskon.
- Egentligen har jag ju ingenting att jämföra med för jag har ju aldrig haft något syskon så jag vet ju inte hur det är heller. Men jag trivs bra med att vara ensambarn.
Hon berättar också för mig att vännerna betyder oerhört mycket för henne och vissa stunder träffar hon dem mer än sin egen pappa. Speciellt ensamt blir det aldrig som man kan tro.
Hur skulle du vilja sammanfatta din uppväxt hittills?
- Mina föräldrar är skilda, vilket för mig innebär att jag till mesta dels bor hos mamma. Pappa bor med sin tjej, och det också här i Göteborg.
Påverkades du mycket av skilsmässan?
- Nej, jag var bara 3 eller 4 år när de skilde sig så jag förstod inte så mycket då. Men jag tycker det har fungerat väldigt bra!
När den alltid så klassiska frågan kommer på tal, gällande vilka tre ord som skulle beskriva henne, svarar hon utan att tveka.
- Utåtriktad, har humor och nästan alltid glad!
Fortsättning följer...
Ålder: 16
Bor: Göteborg
Civilstatus: Singel
Intressen: Umgås med vänner, shoppa och dansa
Denna vecka får vi möta 16 åriga Josefine som bor i Sveriges andra stad, Göteborg. En glad tjej som värderar skolan högt upp och siktar på att jobba som åklagare eller kriminalkommissarie, vägen dit är lång. Men nu får ni lära känna henne mer enbart här på slipsen.
Hur ser en vanlig dag ut i ditt liv?
- Om det är plugg så går jag självklart dit på morgonen. Sedan efter skolan prioriterar jag läxor före kompisar i någon/några timmar tills jag är färdig med det.
Är helgerna annorlunda på många sätt?
- Det skiljer sig en del. Men jag älskar det, bara ligga kvar i sängen så länge som möjligt för att sedan träffa någon/några härliga vänner och göra någonting kul. Ibland kan det vara trevligt att bara umgås utan att göra något speciellt.
Något jag upptäcker i hennes svar är hur högt hon värderar skolan jämfört med andra tjejer i hennes ålder som tar det i andra hand. Josefine verkar verkligen vara en tjej som ser studier som något viktigt. Som jag uppfattar det lägger du mycket tid på skolan, vad ska du läsa i höst?
- Klart man måste ju göra det för att komma någonstans. Jag har precis börjat läsa samhälle nu på gymnasiet. Det var den linje som passade mig bäst och det ger enorma valmöjligheter efteråt.
Vad vill du jobba med i framtiden?
- Jag vill helst jobba som åklagare eller kriminalkommissarie men då lär jag få plugga enda in i det sista.
Vi lämnar skolan bakom oss för en stund till förmån för att prata lite mer om hennes uppväxt och fritid som också är en stor del av livet. Att få en bra uppväxt är en sak som följer med en hela livet. Jag vet att Josefine är enda barnet i familjen precis som jag själv är och personligen har jag ibland känt mig lite ensam. Jag undrar om hon håller med om detta.
- Jo, ibland kan jag sakna det mest vid speciella tillfällen som när man åker utomlands och har någon att umgås med. Och när det inte finns någon att avreagera sin ilska på. (haha) Nej, då skämt och sido. Men jag både saknar och saknar inte ett syskon.
- Egentligen har jag ju ingenting att jämföra med för jag har ju aldrig haft något syskon så jag vet ju inte hur det är heller. Men jag trivs bra med att vara ensambarn.
Hon berättar också för mig att vännerna betyder oerhört mycket för henne och vissa stunder träffar hon dem mer än sin egen pappa. Speciellt ensamt blir det aldrig som man kan tro.
Hur skulle du vilja sammanfatta din uppväxt hittills?
- Mina föräldrar är skilda, vilket för mig innebär att jag till mesta dels bor hos mamma. Pappa bor med sin tjej, och det också här i Göteborg.
Påverkades du mycket av skilsmässan?
- Nej, jag var bara 3 eller 4 år när de skilde sig så jag förstod inte så mycket då. Men jag tycker det har fungerat väldigt bra!
När den alltid så klassiska frågan kommer på tal, gällande vilka tre ord som skulle beskriva henne, svarar hon utan att tveka.
- Utåtriktad, har humor och nästan alltid glad!
Fortsättning följer...
Intervju med Maria - Bär det av till USA?
Händer det aldrig att du saknar Sverige?
- Jo, ibland. I vintras hann jag åka hem några gånger, dock inte så ofta som jag hade velat. Saknaden efter familjen blir stor men man får se till att träffa dem så mycket som möjligt under sommaren istället.
Men du verkar trivas i Trysil väldigt bra, eller har jag fel?
- Nej, gud nej. Jag kanon trivs och det är ett trevligt gäng som finns här uppe. Det gör det hela mycket lättare, man är alltid omgiven av massa glada människor.
Vi lämnar Norge bakom oss och ser till vad Maria är för person och som vanligt inleder jag med den klassiska fråga med det svåra svaret. Kan du berätta tre saker vi inte vet om dig?
- Jag har dubbla medborgarskap, är laktosintolerant och är seriös shopaholic. Och då menar jag att det är ett seriöst problem, om det finns ett ord som heter problem-seriös så stämmer det in på mig vad gäller shopping.
Genom detta svar dyker det upp massor med frågor som jag vill söka svar på men jag tar det lite lugnt och börjar med att fråga henne om sitt problem hon påstår sig ha. Hur mycket pengar lägger du på kläder?
- Oj, egentligen vill jag inte säga att jag lägger ut mycket, men skulle man lägga ihop allt så blir det nog någon/några tusenlappar i månaden. Som jag kastar iväg, bokstavligen, på kläder och framförallt skor.
Ett problem hon inte är ensam om att ha, visst är det alltid trevligt med nya saker i detta fallet kläder och skor, men det går ju till en viss gräns. I Marias fall har denna gränsen passerats för länge sedan.
Vi hoppar vidare och börjar prata lite om träning. När hon tidigare berättade om bland annat powerwalk, men blir det någon mer träning du ägnar dig åt?
- Jag är praktiskt taget uppvuxen i en ishall, känns nästan så i alla fall, så jag har alltid haft ett brinnande intresse för lagsporter.
Tränar du något själv?
- Nja, har fått andra prioriteringar i livet och det jag tränar nu är mest att dra ut och jogga sedan kör jag lite styrka. Roligare än så hinner jag inte med.
Jag bestämmer mig för att luska vidare kring hennes dubbla medborgarskap vilket jag tycker låter oerhört intressant, hur många känner man som har det. Hur kommer det sig att du har det?
- Jag är född i USA men har bara bott där en kort tid sedan flyttade vi till Sverige där jag också är uppvuxen.
Har du några planer på att åka tillbaka till USA?
. Faktiskt har jag det. Skulle vara kul att åka över igen för att utnyttja mitt medborgarskap ännu en gång. Men jag har två alternativ.
Automatiskt kommer vi in på hur framtiden ser ut för henne, eller åtminstone hur planerna ser ut just nu för henne.
- Jag har planer på att plugga vidare i Oslo eller att åka till USA. Kanske göra som min far och skriva krönikor eller knåpa ihop något humoristiskt som får smilbanden att höjas på människorna jag möter varje dag.
Ingen vet hur det ser ut om 5 år, kanske sitter hon upp på en topp i Trysil och ser ut över fjället samtidigt som hon skriver en krönika för någon tidning i USA eller varför inte Sverige. Vem vet?
Jag får tacka för att du ville vara med.
- Tack så mycket själv!
Vill ni läsa mer från Maria kan ni besöka hennes blogg som ni hittar här.
Maria fann sin plats i Trysil
Namn: Maria Carlsson
Ålder: 21 år
Bor: Trysil/Leksand
Civilstatus: Sambo
Intressen: Umgås med mina nära och kära, läsa, resa, göra av med pengar jag inte har och viktigaste av allt,
skratta!
Maria är tjejen som bor i Norge, kommer från Sverige och dessutom har Amerikanskt medborgarskap. Tre olika länder som alla är en del i hennes liv och en del av hennes vardag. Denna vecka får vi möta Maria Carlsson.
Hur kommer det sig att du hamnade i Norge av alla platser?
- Anledningen till att jag hamnade i Norge denna gång. Har bott här en gång tidigare. Var ganska enkel. Min sambo blev erbjuden att bli butikschef i en butik på Trysilfjället och han ville att jag skulle följa med honom och jobba där under en säsong.
Men du blev helt enkelt kvar i Trysil längre?
- Precis det hela resulterade i ett lägenhetsköp och planer på att stanna i några år istället.
Planerna från början var att enbart bli kvar i Trysil under en säsong dock blev det inte riktigt som det var tänkt innan utan de båda blev kvar längre och även Maria fick jobb på ICA där hon jobbar än idag. För henne blir det tredje året utomlands, andra året i Trysil.
- Jag har bott i Norge nu i totalt tre år men ett år bodde jag även i Oslo men det var för några år sedan.
Man ljuger inte om man säger att hon har en förkärlek till just detta land och jag ber henne berätta vad som är så fint med att bo där, efter en stunds fundering får jag ett klokt svar.
- Det bästa med att bo i Norge är omgivningen, de snötäckta bergen och skidåkningen.
Inget mer?
- Jo, såklart ska jag ju inte klaga på pengarna heller.
Jag ber Maria att utse några guldkorn som jag inte får missa om jag skulle besöka Norge och Trysil.
- Självklart är ju bergen det som lockar mest. Allt är så fridfullt och vackert. Är man i stort behov av att rensa skallen och att "bara vara" så är det Norges natur som är botemedel mot all stress.
Finns det någon plats där du ofta håller till?
- Jag brukar ofta sätta mig högst upp på Trysilfjället och bara lyssna efter alla ljud som inte finns där uppe. Total tystnad.
Det låter härligt och avkopplande, men hur ser en vanlig dag ut för dig?
- Nu på sommaren ser dagarna lite annorlunda ut än på vintern. Nu går jag upp på morgonen, drar till jobbet, försöker få dagen att gå så fort som möjligt så jag kan komma hem och pussa lite på min man. Sen träffar jag mina vänner och drar ut på en lång powerwalk och surrar mycket som vi bara kan. Eller så sätter vi oss någonstans i byn och tar ett glas vitt. Och självklart surrar vi då med.
Maria har planer på att i framtiden utnyttja sitt dubblamedborgarskap och prova ett land lite längre bort. Vilket land det är och mer om hennes beroende får vi veta mer om i fortsättningen av denna intrervju..
Både hårt och mjukt med Madde
Du verkar älska sommaren, vad gör du resten av året?
- Absolut, det stämmer. När sommaren är över tänker jag tillbaka på föregående sommar, vill alltid göra det bättre året som kommer. Vintern är lite deppig och jag gillar inte att vara blek. Men jag prioriterar väldigt mycket att promenera på vintern. Sedan har jag på något konstigt sätt en anledning till att baka mycket.
Du är ingen vintermänniska?
- Nej, är verkligen ingen vintermänniska.
Det är en riktig musiktjej som jag har med mig på andra sidan telefonen därför går det ju inte undvika att fråga lite mer om musiken som hon lyssnar på. För ofta blir det ofta låttexter som pryder rubrikerna på hennes blogg.
- Lars Winnerbäck är den stora idolen sedan föredrar jag svenska artister. Under sommarhalvåret har det blivit mycket Håkan Hellström, men annars mycket Lasse och på senare tid även Markus Krunnegård. I höstas hade jag en period när jag lyssnade mycket på Melissa Horn. Även Timo Räisänen blir det mycket.
Varit på någon festival?
- Nej, tyvärr inte.
Musiken är inte något som bara passerar förbi utan att göra intryck på henne, främst är det texterna som berör och påverkar henne. Detta är anledningen till varför hon föredrar svenska artister framför utlänska.
- Personligen gillar jag att skriva fina texter och det är genom de svenska låt texterna jag får min inspiration. Jag håller faktiskt på med en bok till mig själv fylld med dikter som jag själv har skrivit däremot läser jag inte mycket poesi annars. Skriva har jag alltid tyckt om och jag minns att som liten ville jag bli författare. På senare har detta gått över till journalist.
Hennes största intressen är som nämnt tidigare att skriva, lyssna på musik och mode. Madde lyssnar inte bara på musik utan vid vissa tillfällen agerar hon själv sångare.
- Sången är något jag skulle vilja satsa på. Jag sjunger väldigt ofta, och för den som vill kan ni kika in på min blogg och lyssna på när jag sjunger.
Hur skulle du beskriva din stil?
- Svår fråga. Jag skulle nog beskriva mig lite som en mix av varje mellan indie och lite allt möjligt. Om jag skulle placera mig själv i ett fack skulle det nog bli lite av varje, romantiskt+nitar.
Lite av varje alltså?
- Precis, hårt och mjukt på samma gång.
Mycket av den musiken du lyssnar på handlar mycket om vacker, omöjlig och förstörd kärlek. Ja, kärlek på alla sätt. Men vad tror du själv om kärlek?
- Låter så dumt när man är så ung. Vill man något så ska man satsa fullt ut, personligen siktar rjag mer på långvarit förhållande. Tänker mer på långsiktigt men ofta är killar bara ute efter något tillfälligt medan tjejer är tvärtom. Nu ska jag inte heller dra alla över en kant. Jag tror jag är lite ”tonårs-kär” vilket innebär att jag ena stunden är kär men det går upp och ner. Men jag är nog ändå ganska mogen.
När jag ställer nästa fråga kring vad som är viktigaste i ett förhållande visar sig den mogna sidan hos Madde, avgör själva.
- Man ska nog kunna lita på var man har varandra. Inte bara kring otrohet, och det får inte vara för mycket känslor bara hos den ena partnern utan lite lagom hos båda annars kan det bli väldigt konstigt. Måste vara jämnt för vad man har för känslor för varandra. Det handlar mycket om trygghet på olika nivåer helt enkelt. Svartsjuka är nog också bra till en lagom nivå, men inte för mycket och inte för lite. Utan lagom. Stabilt. Visst låter det enkelt så här när man pratar om det men desto svårare i verkligheten.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
- Ja, det tror jag absolut. Men sen kan man säkert bli besviken i efterhand. Har även inträffat mig faktiskt. Jag hoppas på det också för man vill ju alltid träffa den rätta.
Vår telefonintervju börjar lida mot sitt slut. Den har fått med de flesta områden men jag avslutar med att fråga ännu en svår fråga till henne, vad ägnar du dig åt om 8 år?
- Jag hoppas att jag haft ett lärorikt liv och fått uppleva mycket. Att jag fått må bra och lärt mig mycket. Eftersom att jag är en envis person så sitter jag säkert på någon tidning. Sedan har jag träffat den killen jag vill leva med hela livet. Jag tror faktiskt jag bor kvar här i Göteborg men mer centralt än idag.
Tack så mycket för att du vill vara med.
- Tack själv!
Nästa vecka är det ingen intervju utan då kör vi igång med "Veckans Stockholmare". Men om ni vill läsa mer från Madde kan ni antingen besöka hennes egen blogg eller vänta till imorgon, då medverkar hon i veckans panel. Där hon tillsammans med Rebecca och Sandra svarar på veckans frågor.
- Absolut, det stämmer. När sommaren är över tänker jag tillbaka på föregående sommar, vill alltid göra det bättre året som kommer. Vintern är lite deppig och jag gillar inte att vara blek. Men jag prioriterar väldigt mycket att promenera på vintern. Sedan har jag på något konstigt sätt en anledning till att baka mycket.
Du är ingen vintermänniska?
- Nej, är verkligen ingen vintermänniska.
Det är en riktig musiktjej som jag har med mig på andra sidan telefonen därför går det ju inte undvika att fråga lite mer om musiken som hon lyssnar på. För ofta blir det ofta låttexter som pryder rubrikerna på hennes blogg.
- Lars Winnerbäck är den stora idolen sedan föredrar jag svenska artister. Under sommarhalvåret har det blivit mycket Håkan Hellström, men annars mycket Lasse och på senare tid även Markus Krunnegård. I höstas hade jag en period när jag lyssnade mycket på Melissa Horn. Även Timo Räisänen blir det mycket.
Varit på någon festival?
- Nej, tyvärr inte.
Musiken är inte något som bara passerar förbi utan att göra intryck på henne, främst är det texterna som berör och påverkar henne. Detta är anledningen till varför hon föredrar svenska artister framför utlänska.
- Personligen gillar jag att skriva fina texter och det är genom de svenska låt texterna jag får min inspiration. Jag håller faktiskt på med en bok till mig själv fylld med dikter som jag själv har skrivit däremot läser jag inte mycket poesi annars. Skriva har jag alltid tyckt om och jag minns att som liten ville jag bli författare. På senare har detta gått över till journalist.
Hennes största intressen är som nämnt tidigare att skriva, lyssna på musik och mode. Madde lyssnar inte bara på musik utan vid vissa tillfällen agerar hon själv sångare.
- Sången är något jag skulle vilja satsa på. Jag sjunger väldigt ofta, och för den som vill kan ni kika in på min blogg och lyssna på när jag sjunger.
Hur skulle du beskriva din stil?
- Svår fråga. Jag skulle nog beskriva mig lite som en mix av varje mellan indie och lite allt möjligt. Om jag skulle placera mig själv i ett fack skulle det nog bli lite av varje, romantiskt+nitar.
Lite av varje alltså?
- Precis, hårt och mjukt på samma gång.
Mycket av den musiken du lyssnar på handlar mycket om vacker, omöjlig och förstörd kärlek. Ja, kärlek på alla sätt. Men vad tror du själv om kärlek?
- Låter så dumt när man är så ung. Vill man något så ska man satsa fullt ut, personligen siktar rjag mer på långvarit förhållande. Tänker mer på långsiktigt men ofta är killar bara ute efter något tillfälligt medan tjejer är tvärtom. Nu ska jag inte heller dra alla över en kant. Jag tror jag är lite ”tonårs-kär” vilket innebär att jag ena stunden är kär men det går upp och ner. Men jag är nog ändå ganska mogen.
När jag ställer nästa fråga kring vad som är viktigaste i ett förhållande visar sig den mogna sidan hos Madde, avgör själva.
- Man ska nog kunna lita på var man har varandra. Inte bara kring otrohet, och det får inte vara för mycket känslor bara hos den ena partnern utan lite lagom hos båda annars kan det bli väldigt konstigt. Måste vara jämnt för vad man har för känslor för varandra. Det handlar mycket om trygghet på olika nivåer helt enkelt. Svartsjuka är nog också bra till en lagom nivå, men inte för mycket och inte för lite. Utan lagom. Stabilt. Visst låter det enkelt så här när man pratar om det men desto svårare i verkligheten.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
- Ja, det tror jag absolut. Men sen kan man säkert bli besviken i efterhand. Har även inträffat mig faktiskt. Jag hoppas på det också för man vill ju alltid träffa den rätta.
Vår telefonintervju börjar lida mot sitt slut. Den har fått med de flesta områden men jag avslutar med att fråga ännu en svår fråga till henne, vad ägnar du dig åt om 8 år?
- Jag hoppas att jag haft ett lärorikt liv och fått uppleva mycket. Att jag fått må bra och lärt mig mycket. Eftersom att jag är en envis person så sitter jag säkert på någon tidning. Sedan har jag träffat den killen jag vill leva med hela livet. Jag tror faktiskt jag bor kvar här i Göteborg men mer centralt än idag.
Tack så mycket för att du vill vara med.
- Tack själv!
Nästa vecka är det ingen intervju utan då kör vi igång med "Veckans Stockholmare". Men om ni vill läsa mer från Madde kan ni antingen besöka hennes egen blogg eller vänta till imorgon, då medverkar hon i veckans panel. Där hon tillsammans med Rebecca och Sandra svarar på veckans frågor.
Intervju med Madeleine
(tryck på bilden för att besöka Maddes blogg)
Namn: Madeleine
Ålder: 16 år
Bor: En timme utanför Göteborg.
Civilstånd: Singel
Namn: Madeleine
Ålder: 16 år
Bor: En timme utanför Göteborg.
Civilstånd: Singel
Det är en kväll i slutet av Juli som jag tar tag i min telefon för att ringa uppe Madde för att genomföra en intervju. Jag slår noggrant in numret och inväntar svar och svar får jag efter några få signaler. Låter som en väldigt ung tjej i andra änden av telefonen. Jag vill inte verka obstinat genom att påpeka att hon har en väldigt ljus röst och låter som en 10-åring, men vad fel jag har. Det visar sig att jag hamnat hos en Ida på 10 år, mycket pinsamt. Samtalet följs av ett motsamtal från en lite smått upprörd far som med lite finare ord frågor vem jag är. Det hela slutar i att jag ber om ursäkt och tar nya krafter och slår numret denna gång ännu noggrannare och hamnar denna gång rätt. I andra änden hörs en glad röst när Madde talar om för mig att hon befinner sig vid klipporna i Fjällbacka.
- Under sommaren befinner jag mig ute på sommarstället här i Fjällbacka vilket gör att jag inte uppdaterar bloggen lika mycket som annars. Utan det blir vara 1 inlägg/dag, men när det går som bäst i vanliga fall blir det dubbelt upp, sedan väldigt mycket tid på kommentarer. Prioriteringen under sommaren ser lite annorlunda ut.
Det låter helt underbart att befinna sig vid havets klippor och bara lyssna på havets vågor som slår, bättre kan det ju inte bli. För er som inte har någon aning om var Fjällbacka ligger behöver ni inte skämmas, det visste inte jag heller. Men det ligger 1 timme från Göteborg.
- På sommaren är jag mycket här ute i Bohuslän. Älskar att bara sitta vid klipporna och bara vara helt enkelt. Väldigt avkopplande för hemma har man alltid någonting att göra. Här är det annorlunda och vi har väldigt nära till havet så det är bara gå ner för en backe. Helt fantastiskt, berättar hon vidare.
Du verkar ha haft en väldigt bra sommar i år och har hunnit med en hel del, inte bara vara på landet utan det har även blivit lite resor och jobb.
- Jag har jobbat lite här i Fjällbacka där jag hoppar in i receptionen när det behövs. Där får jag svara i telefon, stå i kiosken och hjälp till vid in- och utcheckning, lite av varje. Under en vecka i sommar bodde jag även i Lund där vi hade reunion från en språkresa jag var på förra året. Kanske blir någon utlandsresa också men det är bara lösa planer.
Bloggandet har Madde ägnat sig åt i hela 3 år, vilket inte är många som har gjort om vi ska vara helt ärliga. Hon var 14 år när det hela satte igång men framgångarna med fler läsare kom i och med att bekantskapskretsen mellan andra bloggare växte.
- Jag har faktiskt lärt känna många genom bloggen bland annat Anna som jag till och med varit ute och fikat med flera gånger här i Göteborg, så det har ju gett mycket tillbaka. Även mitt modelljobb fick jag genom bloggandet när jag lärde känna en smyckes designer, ni har ju själva sett bilderna från detta uppdrag på min sida. Dock är jag inte riktigt modell ännu men på god väg.
Är det något du vill fortsätta med?
- Vi får se, just nu tycker jag det är väldigt roligt att modella men i framtiden kanske jag ägnar mig åt andra saker. Det är en kul grej liksom. Men fördelarna med att ha en blogg är många måste jag tillägga, det har skapat mycket nya kontakter.
Själv säger hon sig läsa många olika inspirationsbloggar som många andra också läser, de stora, kända personerna som Elin Kling och Kenza.
- Annars har jag några favoriter som Anna, Tobias och Pelle länkar!! som jag nog läser minst en gång varje dag.
Madde har en dröm om att en dag arbeta som journalist men först och främst väntar gymnasiet nu till hösten.
- Det blir spännande, jag ska börja läsa samhälle-språk nu i Augusti. Just nu är jag inte så skolpeppad men det kommer nog. Som sagt i framtiden vill jag ju bli journalist men jag tar en sak i taget men så klart hoppas jag på journalisthögskolan senare.
Blogg och skola i alla ära, men vem är egentligen tjejen bakom denna vackra fasad som vi får ta del av, finns det några saker som vi kanske inte visste om henne innan. Jag ställer denna fråga till henne och får igång tankemaskinen hos henne. Efter en lång tystnad får jag två saker.
- När jag var liten hade jag väldigt mycket problem i skolan, jag blev utfryst. En jobbig tid i trean-femman. Fick byta skola och så men det har gjort mig starkare nu när jag ser tillbaka på det i efterhand.
Lite fundering igen...
- Hade en period som jag ville ha håret blont för jag hade det ett tag men det var inte så snyggt. Anledningen var att jag hade Systrarna Olson som förebilder, jag kanske var 13 år då och ville se likadan ut, dock passade jag inte så bra i det.
Eftersom att jag frågade om tre saker som vi inte visste om Madde följs även detta svar av en lång fundering. Till slut svarar hon.
- Jätte svårt att komma på så här på rak arm faktiskt. Nej, jag säger pass.
Fortsättning imorgon.
Läsning att njuta av...
Lite trevlig läsning på helgen är alltid ett plus. Jag har under våren/hösten gjort mängder med intervjuer och nu under sommaren kör jag små repriser av dessa intervjuer som ni kan läsa en gång till. Visst låter det väl helt underbart och dessutom jobbar jag hela helgen, därför får ni nu läsa om Kalle.
Tryck bara på bilderna nedan så kommer ni till intervjuerna...
Ett tips om ni vill springa på denne man ska ni söka er till Öland nu under sommaren eller Kalmar och sök längst in i baren, där finner ni honom garanterat!
Tryck bara på bilderna nedan så kommer ni till intervjuerna...
Ett tips om ni vill springa på denne man ska ni söka er till Öland nu under sommaren eller Kalmar och sök längst in i baren, där finner ni honom garanterat!
Amanda om...
Nedan får ni andra delen i intervjun med Amanda som ni kunde läsa den första delen under torsdagen.
....Framtiden
- Jag har en klar plan som jag haft sedan jag var liten och det är att bli polis. Därför blir det efter gymnasiet som jag har 1 år kvar på att läsa förberedande till polishögskolan i Allingsås under 1 år. Sedan ska jag söka till Polishögskolan i hela Sverige och jag ska nå mitt mål.
....Att träffa nya människor
- Jag har alltid tyckt om att träffa nya människor. Att skapa nya kontakter är det mest intressante som finns. Och jag anser att varje människa är intressant att man måste utforska dem, dvs. lära känna dem både ytligt och nära.
.....Vad hon ägnar sig åt
- Oftast tränar jag. Annars läser jag ofta böcker och lyssnar på musik samt tänker på annat.
.....Vad hon tänker på
- Jag tänker ofta på hur jag skulle vara för att passa in. Om jag tvingas anpassa mig till någon jag inte är. Varför jag inte får ha en avsikt. Varför jag måste dricka för att bli accepterad.
.....Att anpassa sig
- Jag har funderat på det många gånger och svaret är aldrig riktigt givet. Jag tror man väljer själv vad som definerar ordet passa in. Jag tycker att man ska få vara själv och att ordet passa in är överskattat.
......Att gå sin egen väg
- Jag beundrar alltid folk som går sin egen väg. Så det är aldrig fel, kommer aldrig någonsin bli. Det krävs mycket för att göra det och det fattas hos många.
......Förebild
- Ara Abrahamian.
5 val
Landet eller stan? Landet
Natt eller dag? Dag
Singel eller sällskap? Sällskap
Sommar eller vinter? Vinter
Fest eller hemma? Hemma
....Framtiden
- Jag har en klar plan som jag haft sedan jag var liten och det är att bli polis. Därför blir det efter gymnasiet som jag har 1 år kvar på att läsa förberedande till polishögskolan i Allingsås under 1 år. Sedan ska jag söka till Polishögskolan i hela Sverige och jag ska nå mitt mål.
....Att träffa nya människor
- Jag har alltid tyckt om att träffa nya människor. Att skapa nya kontakter är det mest intressante som finns. Och jag anser att varje människa är intressant att man måste utforska dem, dvs. lära känna dem både ytligt och nära.
.....Vad hon ägnar sig åt
- Oftast tränar jag. Annars läser jag ofta böcker och lyssnar på musik samt tänker på annat.
.....Vad hon tänker på
- Jag tänker ofta på hur jag skulle vara för att passa in. Om jag tvingas anpassa mig till någon jag inte är. Varför jag inte får ha en avsikt. Varför jag måste dricka för att bli accepterad.
.....Att anpassa sig
- Jag har funderat på det många gånger och svaret är aldrig riktigt givet. Jag tror man väljer själv vad som definerar ordet passa in. Jag tycker att man ska få vara själv och att ordet passa in är överskattat.
......Att gå sin egen väg
- Jag beundrar alltid folk som går sin egen väg. Så det är aldrig fel, kommer aldrig någonsin bli. Det krävs mycket för att göra det och det fattas hos många.
......Förebild
- Ara Abrahamian.
5 val
Landet eller stan? Landet
Natt eller dag? Dag
Singel eller sällskap? Sällskap
Sommar eller vinter? Vinter
Fest eller hemma? Hemma
Amanda har vägen klar men den innehåller berg och dalar
Amanda som kommer från Mariestad har en bestämd åsikt kring framtiden som redan är uppmålad, även vägen dit är klar med vissa undantag och motgångar. Inom bara några månader (läs September) finns ett av dessa mål. Att lyckas springa SM i orientering som är hennes stora passion. Denna intervju kommer inte bara handla om framtiden utan även om livet i sin hel het fylld av motgångar och om att gå sin egen väg. Möt Amanda i veckans intervju. Jag börjar med att fråga henne hur det går med kärleken som är hett ämne så här under sommarhalvåret när kärlek sprudlar ute och alla älskar varandra på alla sätt i det fina vädret. Hon befinner sig i en dejting-situation för att finna den rätta i livet, kanske är hon på rätt väg.
- Upp och ner. Ibland flyter det på, precis som livet gör, för att helt plötsligt byta håll och rinna ut i sanden.
Något som ibland kan uttryckas med en synonym till berg och dalar. Ena dagen sitter du högst upp på toppen och ser ner för att sedan nästa dag befinna dig längst ner i en djup dal och tvingas kämpa dig uppåt.
- Jag tror aldrig att ens liv går spikrakt framåt. Utan hela tiden ändras det, på både positiva och negativa håll.
Skulle livet gå i en enda positiv spiral hade vi säkert inte lärt oss någonting heller, finns det flera ordspråk/uttryck som gör anspråk på och visst har du säkert också hört det flera gånger när du har det tufft. Visst brukar det talas om att motgångarna får att växa som människor vilket också många gånger går att hålla med om efteråt, detta känner Amanda igen sig i av egen erfarenhet.
- Det vet jag att dem gör av egen erfarenhet.
Utveckla...
- Jag har princip mål att alltid satsa helhjärtat vad det än gäller och kommer det en motgång, faller jag och tar mig sedan upp igen. Jag lär mig av mina misstag men jag behövde dem också. För den gör mig starkare.
Amanda studerar på gymnasiet, där hon läser samhällsprogrammet med specialidrott orientering som borde passa henne perfekt. En dröm att kunna lägga tid på sin idrott under skoltid, speciellt när man är som Amanda och lägger ner mycket tid under veckorna med 13 pass i veckan. Bild av att hon skulle trivas verkar inte stämma överhuvudtaget när jag frågar henne.
- Jag skulle vilja säga att jag trivs, men att ljuga är fel. Samhällsprogrammet är en bra linje men jag trivs inte i klassen.
Ser du någon anledning till varför du inte trivs?
- Det är mycket grupperingar i våran klass som är svåra att komma in i, det är i alla fall så jag uppfattar det. Men visst jag har kompisar i andra klasser men det hjälper mig inte alla gånger.
Jag uppfattar hennes svar som att hon kom in i klassen senare efter att ha gått på någon annan skola eftersom att hon talar om att det är svårt att komma in. Tydligen är inte fallet så heller utan anledningen till det är att alla andra i klassen hade någon som de kände innan de började medan hon kom själv in i klassen som ofta skapar denna jobba situation som hon har lyckats hamna i. Att komma in i grupperingar som redan existerar är inte alls lätt och själv uppfattar hon det som väldigt jobbigt. Men att hon är mycket själv är en diskussion som vi kommer in på där det gäller att skilja på själv och ensam som låter som samma sak men kan ha olika innebörder.
- Själv är jag inte. Jag går min egen väg och anpassar mig inte och det får jag mycket skit för, och ja, det kan nog vara därför jag blir lite själv. Men som sagt har jag vänner i andra klasser men det hjälper mig inte alla gånger, tyvärr.
Är detta något du mår dåligt över?
- Ja, jag avskyr det helt klart. Det är riktigt jobbigt och jag vet inte hur många gånger jag är förbannad på träningar på grund av skolan.
Forsättning i intervjun kommer på lördag
Grattis Emma till studenten!
Som jag nämnde igår och har nämnt tidigare så har jag väldigt mycket just nu. Därför får ni läsa lite gamla texter som jag har skrivit så ni får någonting att läsa. Jag har under vintern/våren gjort en mängd intervjuer och en av dessa är Emma som nu tar studenten. Sedan väntar journaliststudier för henne. Ni får hålla tillgodo med att vissa uppgifter i intervjun som jag gjort i januari har ändrats lite. Sen kan jag inte säga att denna blev helt klockren när jag skrev på ett lite annorlunda sett men ni har ändå lite att läsa.
Jag ger er Emma Malmlöf och säger grattis till studenten!
Vi hörs när studenten är över!
Jag ger er Emma Malmlöf och säger grattis till studenten!
Vi hörs när studenten är över!
Samtal med Frida och Sandra....
Den här veckan kommer det diskuteras kring superettan med Frida och Sandra. För den insatta som brukar läsa deras bloggar vet att de kommer från Jönköping respektive Landskrona. Vi kan som läsare följa med i deras vardag samt deras liv som sambos till två fotbollsspelare. Jag har själv fastnat för dessa bloggar och bokade ett möte med dem för att prata lite kring det ämne som ligger varmt om hjärtat hos dom. Det utvecklade sig till en trevlig diskussion kring ämnet och ni kommer nu få följa med i allt vi pratade om.
Era lag har haft en någorlunda bra start i serien och hur har reaktionerna varit i städerna?
Frida: -Ja med tanke på att det är hyfsad skillnad från förra säsongen så är det glada tongångar här i stan för tillfället, många medgångssupportrar som vaknar, men det är kul, allt stöd är bra stöd.
Sandra: -I Landskrona finns det bara BoIS så alla lever sig verkligen in i laget, vilket är kul. Men det är väldigt blandade reaktioner tycker jag. Väldigt svårflirtad publik.
Jag vet själv hur det är i Norrköping, vid motgång vänder sig publiken mot laget.
F: -Ja men visst är det så, det är ju så löjligt egentligt, då bryr dom sig ju inte på riktigt. Då är det bara kul när det går bra.
S: -Så är det i Landskrona också, då kan dom knappt vara ute på stan. Men håller med Frida, kul när det går bra.
F: -Man märker på forum och sånt hur alla är peppande och positiva nu när det går så bra, men förra året skulle dom aldrig mer sätta fötterna på vallen igen, haha.
Precis, inför denna säsong var alla i Norrköping hur taggade som helst, men nu när det är lite motgång vänder sig alla mot och får en slags hatkärlek mot laget.
F: -Det är ju inte så att laget blir bättre av att fansen försvinner, dom behövs ju!
S: -Jo men så är det ju, då ska allting granskas och man ska hitta någon/något att skylla på.. det blir bara dålig stämning. Men dom flesta är där för att stötta laget och det är dom fansen är guld värda.
F: -Ja, dom som verkligen är fans, är fans i mot och medgång, som tur är.
S: -Det är ju trots allt när det går sämre som dom behövs mest.
F: - Ja precis, dock många som inte fattar det... inte här iaf
S: - Nej tyvärr inte, det hjälper ingen när dom buar och håller på. Laget blir ju inte direkt bättre av det. Nej inte här heller.
F: - Fansen är ju den 12e spelaren sägs det ju och det märks.
S: - Absolut.. klart spelarna blir mer peppade av bra stöd!
F: - Absolut!
Men om ni ser på en storklubb som IFK Norrköping, vad tror ni är fel i klubben?
S: - Tror det handlar mycket om självförtroende, det är inte lätt att åka rakt igenom en serie och sen bara ladda om direkt igen. Det sitter nog mycket i huvudet på dom. Får IFK med sig en seger så tror jag det börjar lossna!
F: - Mm håller med sandra, det gick så bra i SE förrförra säsongen så nu räknade dom kanske med att samma upplägg ska funka. Det är lätt att en förlust sätter sig i huvudet på spelarna och sen så blir det som en ond cirkel.
Men när era lag möter klubbar som kommer uppifrån, är inställningen på annorlunda inför dessa matcher?
F: - Både och, klart att det finns större respekt för fd. allsvenska klubbar, men det är ändå superettan så jag tror södra kör med samma inställning inför alla matcher, det är ju samma med lagen nerifrån, dom underskattar dom inte på nåt sätt, dom har ändå tagit sig till SE.
S: - Nej det är alltid samma fokus på alla matcher. Det finns inga "lätta" matcher i Superettan så Anders Linderoth manar alltid på att gå ut och köra 100% vilket motstånd det än gäller. Dom lärde sig förra säsongen att det inte går att gå på halvfart mot något lag.
Ja, precis superettan är verkligen en serie där alla slår alla. Vilket är väldigt roligt! Det är som ett getingbo.
S: - Jo det blir väldigt tight så det gäller att vara förberedd för att kriga 90 minuter varje gång.
F: - Ja verkligen, det såg man ju bara på assyriska förra året, dom kom nerifrån och ångade till sig en 4e plats (var det va?) så inga lag ska under eller överskattas i superettan, det är det som gör SE lite extra kul.
S: - Ja, det är ju det som är kul!
Fortsättning följer...
Era lag har haft en någorlunda bra start i serien och hur har reaktionerna varit i städerna?
Frida: -Ja med tanke på att det är hyfsad skillnad från förra säsongen så är det glada tongångar här i stan för tillfället, många medgångssupportrar som vaknar, men det är kul, allt stöd är bra stöd. Sandra: -I Landskrona finns det bara BoIS så alla lever sig verkligen in i laget, vilket är kul. Men det är väldigt blandade reaktioner tycker jag. Väldigt svårflirtad publik.
Jag vet själv hur det är i Norrköping, vid motgång vänder sig publiken mot laget.
F: -Ja men visst är det så, det är ju så löjligt egentligt, då bryr dom sig ju inte på riktigt. Då är det bara kul när det går bra.
S: -Så är det i Landskrona också, då kan dom knappt vara ute på stan. Men håller med Frida, kul när det går bra.
F: -Man märker på forum och sånt hur alla är peppande och positiva nu när det går så bra, men förra året skulle dom aldrig mer sätta fötterna på vallen igen, haha.
Precis, inför denna säsong var alla i Norrköping hur taggade som helst, men nu när det är lite motgång vänder sig alla mot och får en slags hatkärlek mot laget.
F: -Det är ju inte så att laget blir bättre av att fansen försvinner, dom behövs ju! S: -Jo men så är det ju, då ska allting granskas och man ska hitta någon/något att skylla på.. det blir bara dålig stämning. Men dom flesta är där för att stötta laget och det är dom fansen är guld värda.
F: -Ja, dom som verkligen är fans, är fans i mot och medgång, som tur är.
S: -Det är ju trots allt när det går sämre som dom behövs mest.
F: - Ja precis, dock många som inte fattar det... inte här iaf
S: - Nej tyvärr inte, det hjälper ingen när dom buar och håller på. Laget blir ju inte direkt bättre av det. Nej inte här heller.
F: - Fansen är ju den 12e spelaren sägs det ju och det märks.
S: - Absolut.. klart spelarna blir mer peppade av bra stöd!
F: - Absolut!
Men om ni ser på en storklubb som IFK Norrköping, vad tror ni är fel i klubben?
S: - Tror det handlar mycket om självförtroende, det är inte lätt att åka rakt igenom en serie och sen bara ladda om direkt igen. Det sitter nog mycket i huvudet på dom. Får IFK med sig en seger så tror jag det börjar lossna!
F: - Mm håller med sandra, det gick så bra i SE förrförra säsongen så nu räknade dom kanske med att samma upplägg ska funka. Det är lätt att en förlust sätter sig i huvudet på spelarna och sen så blir det som en ond cirkel.
Men när era lag möter klubbar som kommer uppifrån, är inställningen på annorlunda inför dessa matcher?
F: - Både och, klart att det finns större respekt för fd. allsvenska klubbar, men det är ändå superettan så jag tror södra kör med samma inställning inför alla matcher, det är ju samma med lagen nerifrån, dom underskattar dom inte på nåt sätt, dom har ändå tagit sig till SE.
S: - Nej det är alltid samma fokus på alla matcher. Det finns inga "lätta" matcher i Superettan så Anders Linderoth manar alltid på att gå ut och köra 100% vilket motstånd det än gäller. Dom lärde sig förra säsongen att det inte går att gå på halvfart mot något lag.
Ja, precis superettan är verkligen en serie där alla slår alla. Vilket är väldigt roligt! Det är som ett getingbo.
S: - Jo det blir väldigt tight så det gäller att vara förberedd för att kriga 90 minuter varje gång.
F: - Ja verkligen, det såg man ju bara på assyriska förra året, dom kom nerifrån och ångade till sig en 4e plats (var det va?) så inga lag ska under eller överskattas i superettan, det är det som gör SE lite extra kul.
S: - Ja, det är ju det som är kul!
Fortsättning följer...
En glad tjej från Gävle
Dags för ännu en bloggtjej från Gävle att medverka i intervju. Tidigare har ni kunnat läsa om Lisa som också kommer från denna stad som nog är mest känd för sin julbock som bränns ner varje jul. Men inte bara det utan härifrån kommer också en tjej som beskriver sig själv som positiv, glad och snäll. Hennes namn är Kristin. Möt henne i veckans intervju.
Namn: Kristin Johnsson
Bor: Gävle
Ålder: 17 snart 18 (fyller 17/6)
Familj: Mamma, låtsas pappa, pappa, låtsas mamma 3 låtsas syskon, 2 halvsyskon och 1 riktig.
Jag ringer Kristin en sen afton i Mars och dagen efter ska hon upp tidigt för att åka på UF-mässa i Edsbyn. För er som inte känner er lite osäkra på vad det är för någonting så innebär det att ungdomar under gymnasiet får prova på att starta eget företag.
- I vårat företag köper vi in vetekuddar och syr upp för att sedan sälja dom vidare till våra kunder.
Vad är din position i företaget?
- Jag är VD och ekonomiansvarig.
Kristin ser det som mycket positivt att man får själv prova på hur det är att starta och driva sitt egna företag under gymnasiet. För innan tror man det är lätt och tar inte mycket tid, vilken verkligheten visar annorlunda. Själv tycker hon det har varit lärorikt att prova på livet som egen företagare, men i framtiden är det nog inte något som passar henne.
- Det har varit roligt men det ar mycket tid också, mer än vad vi trodde innan. Samtidigt som det är kul blir det ändå mycket jobb.
Det är en erfarenhet hon tar med sig in i framtid, men något eget företag blir det troligtvis inte efter gymnasiet då det helt enkelt inte var hennes grej. Dessutom är det ett väldigt stort projekt att starta företag.
Hennes stora dröm är att jobb inom handel, så nu har hon lite mer kött på benen inför framtiden som hon ser ljust på.
- Att få arbeta i en klädbutik i framtiden skulle vara min dröm, men egentligen skulle jag vilja bli designer men det är lite sent att komma på nu, tror jag.
Man ska aldrig säga aldrig, dörren står öppen men förmodligen blir det något arbete inom handel efter utbildningen på gymnasiet där hon läser handel och administration andra året så studenten är det ett år kvar till.
När Kristin inte ägnar sin tid åt skolan blir det mycket skidåkning vilket är hennes stora passion men när jag frågar henne om hon fick välja mellan en vinterresa eller sommarresa blir det lite chockande sommar vilket förvånar mig.
- Visst det är inte helt fel med vinter men jag älskar verkligen att kunna njuta av värmen under sommaren. Dessutom är mitt favoritresmål Florida i USA där jag var för några år sedan.
Trots detta lämnar jag inte skidorna som är hennes stora intresse, utan jag frågar henne om vilka fjäll hon varit och åkt skidor i. Svaret blir Sälen och Vemdalen, men förhoppningsvis blir det en resa till Åre under kommande vinter tillsammans med vännerna.
- Att jag fyller 18 gör det hela mycket lättare att åka iväg med vänner när det gäller boende och andra aktiviteter. Därför planerar jag och mina vänner att ge oss av till Åre i vinter. Förhoppningsvis blir det så också, drömma kan man ju redan nu.
Något annat som gör Kristin glad är vännerna, familjen och så självklart positiva människor.
- Vännerna betyder väldigt mycket för mig, likaså min familj som står mig väldigt nära. Sedan blir jag ju glad av positiva människor som finns i min vardag.
Förutom skidorna är det två saker som fyller hennes intressen.
- Skidorna är ett väldigt stort intresse hos mig. Sen kommer vännerna som jag också ägnar mycket tid med så fort jag är ledig. Men på senaste tiden har jag också börjat ägna mer tid åt att dricka smoothie berättar hon glatt för mig.
Att dricka smoothie är hon inte ensam om i bloggvärlden när ingen kunnat missa den blommande trenden hos allt fler bloggare av det kvinnliga könet, vilket är en stor del i bloggosfären.
Under veckorna blir det ganska likvärdigt varje dag men samma rutiner precis som så många andra, Kristinas vardag består av skola, stan, plugg och träning.
- En typisk dag just nu börjar med skola innan jag tar en tur på stan för att se om något nytt har kommit in, även om utbudet i Gävle inte är det bästa. Efter det tar jag mig hemåt för att plugga och träna vilket jag försöker göra åtminstone 2 gånger i veckan.
Fortsättning följer....
Namn: Kristin Johnsson
Bor: Gävle
Ålder: 17 snart 18 (fyller 17/6)
Familj: Mamma, låtsas pappa, pappa, låtsas mamma 3 låtsas syskon, 2 halvsyskon och 1 riktig.
Jag ringer Kristin en sen afton i Mars och dagen efter ska hon upp tidigt för att åka på UF-mässa i Edsbyn. För er som inte känner er lite osäkra på vad det är för någonting så innebär det att ungdomar under gymnasiet får prova på att starta eget företag.
- I vårat företag köper vi in vetekuddar och syr upp för att sedan sälja dom vidare till våra kunder.
Vad är din position i företaget?
- Jag är VD och ekonomiansvarig.
Kristin ser det som mycket positivt att man får själv prova på hur det är att starta och driva sitt egna företag under gymnasiet. För innan tror man det är lätt och tar inte mycket tid, vilken verkligheten visar annorlunda. Själv tycker hon det har varit lärorikt att prova på livet som egen företagare, men i framtiden är det nog inte något som passar henne.
- Det har varit roligt men det ar mycket tid också, mer än vad vi trodde innan. Samtidigt som det är kul blir det ändå mycket jobb.
Det är en erfarenhet hon tar med sig in i framtid, men något eget företag blir det troligtvis inte efter gymnasiet då det helt enkelt inte var hennes grej. Dessutom är det ett väldigt stort projekt att starta företag.
Hennes stora dröm är att jobb inom handel, så nu har hon lite mer kött på benen inför framtiden som hon ser ljust på.
- Att få arbeta i en klädbutik i framtiden skulle vara min dröm, men egentligen skulle jag vilja bli designer men det är lite sent att komma på nu, tror jag.
Man ska aldrig säga aldrig, dörren står öppen men förmodligen blir det något arbete inom handel efter utbildningen på gymnasiet där hon läser handel och administration andra året så studenten är det ett år kvar till.
När Kristin inte ägnar sin tid åt skolan blir det mycket skidåkning vilket är hennes stora passion men när jag frågar henne om hon fick välja mellan en vinterresa eller sommarresa blir det lite chockande sommar vilket förvånar mig.
- Visst det är inte helt fel med vinter men jag älskar verkligen att kunna njuta av värmen under sommaren. Dessutom är mitt favoritresmål Florida i USA där jag var för några år sedan.
Trots detta lämnar jag inte skidorna som är hennes stora intresse, utan jag frågar henne om vilka fjäll hon varit och åkt skidor i. Svaret blir Sälen och Vemdalen, men förhoppningsvis blir det en resa till Åre under kommande vinter tillsammans med vännerna.
- Att jag fyller 18 gör det hela mycket lättare att åka iväg med vänner när det gäller boende och andra aktiviteter. Därför planerar jag och mina vänner att ge oss av till Åre i vinter. Förhoppningsvis blir det så också, drömma kan man ju redan nu.
Något annat som gör Kristin glad är vännerna, familjen och så självklart positiva människor.
- Vännerna betyder väldigt mycket för mig, likaså min familj som står mig väldigt nära. Sedan blir jag ju glad av positiva människor som finns i min vardag.
Förutom skidorna är det två saker som fyller hennes intressen.
- Skidorna är ett väldigt stort intresse hos mig. Sen kommer vännerna som jag också ägnar mycket tid med så fort jag är ledig. Men på senaste tiden har jag också börjat ägna mer tid åt att dricka smoothie berättar hon glatt för mig.
Att dricka smoothie är hon inte ensam om i bloggvärlden när ingen kunnat missa den blommande trenden hos allt fler bloggare av det kvinnliga könet, vilket är en stor del i bloggosfären.
Under veckorna blir det ganska likvärdigt varje dag men samma rutiner precis som så många andra, Kristinas vardag består av skola, stan, plugg och träning.
- En typisk dag just nu börjar med skola innan jag tar en tur på stan för att se om något nytt har kommit in, även om utbudet i Gävle inte är det bästa. Efter det tar jag mig hemåt för att plugga och träna vilket jag försöker göra åtminstone 2 gånger i veckan.
Fortsättning följer....
Kalle som du aldrig sett honom tidigare
Namn: Kalle Nilsson
Ålder: 26 år
Bor: Kalmar
Familj: Mamma, pappa, syster och två mörkhyade katter
Civilstånd: Singel
Bloggadress: Elviskalmar
Vi har ju alla lärt känna Kalle som mannen bakom de fantastiska texterna på Elviskalmar. En man med poetiska drag och har lyckats tilltala mängder med människor genom talande och bildliga texter. Verkligheten är egentligen en helt annan när han beskriver sig själv, inte alls som du trodde om Kalle.
-Jag misstänker att folk tolkar mig som kryptisk, djup och poetisk. I ordens värld blir verkligheten annorlunda. Jag är en vanlig Svensson.
Hur skulle du beskriva dig själv med tre ord?
-Då skulle det bli omtänksam, vanlig och medveten.
När jag läser texterna på Kalles blogg får jag lätt en bild över att han är djup och poetisk, precis som han själv tror att folk uppfattar honom. Att det blir mycket poesi när han skriver har ingenting med läsning eller annat att göra utan det är musiken som lagt grunden. Uppväxten har präglats av artister sjungande på svenska . Lars Winnerbäck, Ulf Sturesson, Tomas Andersson Wij, Jakob Hellman är bara några av de artister som präglat hela hans uppväxt. Böcker är däremot ingenting för Kalle.
-Nej, jag har nog aldrig läst en bok utanför skolans gränser. Jag är inte formad av lyriker eller författare.
Var kommer den poetiska sidan ifrån?
-Jag tror det är väldigt grundat i poplyrik. Jag har växt upp med artister som sjunger på svenska som är väldigt duktiga textförfattare. Det speglar nog lite. Istället för att ta till mig böcker blev det musik som tilltalade mig, tror mycket ligger i det faktiskt.
Har du aldrig skrivit någon poetisk text?
-Något har jag väl skrivit inom poesin, men nu var det några år sen sist. Har väl skrivit några dikter i mitt liv, men som är sekretessbelagda. Det är några år sen sist.
Kanske är det anledningen till varför många känner igen sig i hans texter. Det är mer känsla i dem än om allt skulle vara format från någon författare eller poet. Inga svåra ord utan en lek med de vanliga orden i svenska språket som han lyckats forma till något stort och starkt.
-Kanske är det så. Det är ganska simpla ord egentligen, tror jag. Kanske också att det jag skriver på bloggen skiljer sig lite från mängden. Jag hoppas i alla fall att det finns något positivt i att inte försöka skriva som den vanligaste bloggen. Han fortsätter:
-Ord i sig kan vara enkla, det är hur man framställer dem som förmedlas. Och jag antar att jag framställer dom som ganska poetiska, det verkar i alla fall vara så många uppfattar det.
Att Elviskalmar inte är en blogg i mängden kan jag hålla med om när den tillhör en av mina absoluta favoritbloggar som skriver helt fantastiska texter på sin blogg. Kalle har lyckats väldigt bra, men vad säger då hans vänner om hans poetiska sida. Kan ju bli en hel del pikar bland killar.
-Så fort den kommer fram pikas jag, (haha).
Fortsättning följer…
Ålder: 26 år
Bor: Kalmar
Familj: Mamma, pappa, syster och två mörkhyade katter
Civilstånd: Singel
Bloggadress: Elviskalmar
Vi har ju alla lärt känna Kalle som mannen bakom de fantastiska texterna på Elviskalmar. En man med poetiska drag och har lyckats tilltala mängder med människor genom talande och bildliga texter. Verkligheten är egentligen en helt annan när han beskriver sig själv, inte alls som du trodde om Kalle.
-Jag misstänker att folk tolkar mig som kryptisk, djup och poetisk. I ordens värld blir verkligheten annorlunda. Jag är en vanlig Svensson.
Hur skulle du beskriva dig själv med tre ord?
-Då skulle det bli omtänksam, vanlig och medveten.
När jag läser texterna på Kalles blogg får jag lätt en bild över att han är djup och poetisk, precis som han själv tror att folk uppfattar honom. Att det blir mycket poesi när han skriver har ingenting med läsning eller annat att göra utan det är musiken som lagt grunden. Uppväxten har präglats av artister sjungande på svenska . Lars Winnerbäck, Ulf Sturesson, Tomas Andersson Wij, Jakob Hellman är bara några av de artister som präglat hela hans uppväxt. Böcker är däremot ingenting för Kalle.
-Nej, jag har nog aldrig läst en bok utanför skolans gränser. Jag är inte formad av lyriker eller författare.
Var kommer den poetiska sidan ifrån?
-Jag tror det är väldigt grundat i poplyrik. Jag har växt upp med artister som sjunger på svenska som är väldigt duktiga textförfattare. Det speglar nog lite. Istället för att ta till mig böcker blev det musik som tilltalade mig, tror mycket ligger i det faktiskt.
Har du aldrig skrivit någon poetisk text?
-Något har jag väl skrivit inom poesin, men nu var det några år sen sist. Har väl skrivit några dikter i mitt liv, men som är sekretessbelagda. Det är några år sen sist.
Kanske är det anledningen till varför många känner igen sig i hans texter. Det är mer känsla i dem än om allt skulle vara format från någon författare eller poet. Inga svåra ord utan en lek med de vanliga orden i svenska språket som han lyckats forma till något stort och starkt.
-Kanske är det så. Det är ganska simpla ord egentligen, tror jag. Kanske också att det jag skriver på bloggen skiljer sig lite från mängden. Jag hoppas i alla fall att det finns något positivt i att inte försöka skriva som den vanligaste bloggen. Han fortsätter:
-Ord i sig kan vara enkla, det är hur man framställer dem som förmedlas. Och jag antar att jag framställer dom som ganska poetiska, det verkar i alla fall vara så många uppfattar det.
Att Elviskalmar inte är en blogg i mängden kan jag hålla med om när den tillhör en av mina absoluta favoritbloggar som skriver helt fantastiska texter på sin blogg. Kalle har lyckats väldigt bra, men vad säger då hans vänner om hans poetiska sida. Kan ju bli en hel del pikar bland killar.
-Så fort den kommer fram pikas jag, (haha).
Fortsättning följer…
Nathalie - om flytten hemifrån och mycket annat
Namn: Nathalie Sandström
Ålder: 21, fyller 22 i år.
Bor: Malmö
Familj: Mamma, pappa, lillebror, lillasyster, låtsas pappa och såklart
min pojkvän sen 4 år tillbaka.
Civilstånd: Sambo
Lagom till att Nathalie skulle fylla 21 bestämde hon sig för att lämna sitt barnndomshem och för första gången verkligen stå på egna ben i egen lägenhet. En vecka tog det att skaffa sig lägenhet i Malmö som för henne var en ny stad med nya möjligheter. Flyttlasset gick från Lund och några mil söder ut till en främmande stad. Det tog verkligen inte långt tid innan jag och min sambo satt där med en ny lägenhet i en annan stad. Men nu i efterhand kan man se att det kanske gick lite för snabbt. Allting var nytt och känsla av att lämna allt med familj och den tryggheten som finns hemma blev väldigt jobbig. Speciellt när Nathalie står nära sin familj och har en stark relation till sina föräldrar. Detta tror hon inte många unga tänker på innan. Utan plötsligt sitter man där och ser allt med andra ögon. Allt som skulle vara så bra är annorlunda i verkligheten.
- Jag hade det verkligen jobbigt i början. Tryggheten att alltid ha sina föräldrar i närheten var bortblåst och såna småsaker som att ha sitt egna rum saknade jag extremt mycket. Att kunna ligga där och se på tv men ändå höra föräldrarna utanför. Nu satt jag där ensam med min sambo.
Hon tror även att många unga som flyttar idag inte tänker på hur det är på riktigt utan man har en bild av hur det kommer vara, men sen är det helt annorlunda.
- Man tror innan att det kommer vara mycket lättare än vad det egentligen är. Men det är mycket känslor som kommer in när du väl står där. För mig var det väldigt speciellt och första tiden var jättetuff för mig.
Det hela blev inte bättre av alla problem som uppstod i den nya lägenheten. Allt började med en vattenläcka till mögel och utebliven el. Allt kom på en gång. Ingen dröm situation direkt.
- Det var verkligen ingen lätt tid i början. Först med alla känslor som kom i och med flytten sen kom alla dessa problem. Lite kaka på kaka. Dessutom blev min sambo av med jobbet i samma veva. Till slut kunde vi inte ens sova i sovrummet utan fick sova i vardagsrummet istället, inte alls som vi hade tänkt oss innan.
När hon nu ser tillbaka på tiden som var i samband med flytten så ser hon det som något positivt och hjälpt dem att bli starkare. Lite som att ingenting kan blåsa omkull dem nu utan de har varit med om det värst. Men det låter som en klyscha, efter storm kommer solsken.
- Faktiskt kan jag se det som något positivt nu i efterhand, eftersom att vi har ju råkat ut för allt redan egentligen. Men det tog ju långt tid innan vi kände att vi trivdes på vår ny plats. Faktiskt bara den senaste månaden som vi gjort det.
Trots att Nathalie tidigare var arbetssökande, men inte längre, så är hon långt ifrån en tjej som ligger och sover hela dagarna och inte gör någonting, utan varje dag hoppar hon upp klockan sju-åtta på morgonen för att ta vara på dagen. Att söka jobb är nästan lika jobbigt som ett heltidsjobb, det tycker i alla fall hon själv.
- Ibland kan det känns som att jag jobbar och inte att jag är arbetslös. För jag är ju en aktiv person som inte gillar att sitta hemma så jag söker jobb, träffar vänner och tar helt enkelt vara på dagarna till fullo. Många promenader blir det också.
Att hennes pappa även puschar på henne när det gäller att söka jobb har hjälpt oerhört mycket annars skulle hon nog inte vara lika aktiv.
- Han ringer ju ofta och kollar hur det går för mig och tjattar lite på mig att ta tag i saker och ting. Annars skulle det nog vara tufft, blir nog lätt att man skiter i det istället.
Vilket väldigt många unga idag gör, tar det lite som det kommer och förväntar sig att någon kommer hem till en med jobb. Men så funkar det ju inte riktigt. Lite aktiv får man ju vara själv.
Vad har du själv för utbildning?
Fortsättning följer...
Ålder: 21, fyller 22 i år.
Bor: Malmö
Familj: Mamma, pappa, lillebror, lillasyster, låtsas pappa och såklart
min pojkvän sen 4 år tillbaka.
Civilstånd: Sambo
Lagom till att Nathalie skulle fylla 21 bestämde hon sig för att lämna sitt barnndomshem och för första gången verkligen stå på egna ben i egen lägenhet. En vecka tog det att skaffa sig lägenhet i Malmö som för henne var en ny stad med nya möjligheter. Flyttlasset gick från Lund och några mil söder ut till en främmande stad. Det tog verkligen inte långt tid innan jag och min sambo satt där med en ny lägenhet i en annan stad. Men nu i efterhand kan man se att det kanske gick lite för snabbt. Allting var nytt och känsla av att lämna allt med familj och den tryggheten som finns hemma blev väldigt jobbig. Speciellt när Nathalie står nära sin familj och har en stark relation till sina föräldrar. Detta tror hon inte många unga tänker på innan. Utan plötsligt sitter man där och ser allt med andra ögon. Allt som skulle vara så bra är annorlunda i verkligheten.
- Jag hade det verkligen jobbigt i början. Tryggheten att alltid ha sina föräldrar i närheten var bortblåst och såna småsaker som att ha sitt egna rum saknade jag extremt mycket. Att kunna ligga där och se på tv men ändå höra föräldrarna utanför. Nu satt jag där ensam med min sambo.
Hon tror även att många unga som flyttar idag inte tänker på hur det är på riktigt utan man har en bild av hur det kommer vara, men sen är det helt annorlunda.
- Man tror innan att det kommer vara mycket lättare än vad det egentligen är. Men det är mycket känslor som kommer in när du väl står där. För mig var det väldigt speciellt och första tiden var jättetuff för mig.
Det hela blev inte bättre av alla problem som uppstod i den nya lägenheten. Allt började med en vattenläcka till mögel och utebliven el. Allt kom på en gång. Ingen dröm situation direkt.
- Det var verkligen ingen lätt tid i början. Först med alla känslor som kom i och med flytten sen kom alla dessa problem. Lite kaka på kaka. Dessutom blev min sambo av med jobbet i samma veva. Till slut kunde vi inte ens sova i sovrummet utan fick sova i vardagsrummet istället, inte alls som vi hade tänkt oss innan.
När hon nu ser tillbaka på tiden som var i samband med flytten så ser hon det som något positivt och hjälpt dem att bli starkare. Lite som att ingenting kan blåsa omkull dem nu utan de har varit med om det värst. Men det låter som en klyscha, efter storm kommer solsken.
- Faktiskt kan jag se det som något positivt nu i efterhand, eftersom att vi har ju råkat ut för allt redan egentligen. Men det tog ju långt tid innan vi kände att vi trivdes på vår ny plats. Faktiskt bara den senaste månaden som vi gjort det.
Trots att Nathalie tidigare var arbetssökande, men inte längre, så är hon långt ifrån en tjej som ligger och sover hela dagarna och inte gör någonting, utan varje dag hoppar hon upp klockan sju-åtta på morgonen för att ta vara på dagen. Att söka jobb är nästan lika jobbigt som ett heltidsjobb, det tycker i alla fall hon själv.
- Ibland kan det känns som att jag jobbar och inte att jag är arbetslös. För jag är ju en aktiv person som inte gillar att sitta hemma så jag söker jobb, träffar vänner och tar helt enkelt vara på dagarna till fullo. Många promenader blir det också.
Att hennes pappa även puschar på henne när det gäller att söka jobb har hjälpt oerhört mycket annars skulle hon nog inte vara lika aktiv.
- Han ringer ju ofta och kollar hur det går för mig och tjattar lite på mig att ta tag i saker och ting. Annars skulle det nog vara tufft, blir nog lätt att man skiter i det istället.
Vilket väldigt många unga idag gör, tar det lite som det kommer och förväntar sig att någon kommer hem till en med jobb. Men så funkar det ju inte riktigt. Lite aktiv får man ju vara själv.
Vad har du själv för utbildning?
Fortsättning följer...
Jennifer vill lämna storstaden för landet
Godmorgon på er!
Här får ni fortsättningen i intervjun med Jennifer. Under dagen ska jag ägna mig åt att svara på er frågor. Återkommer under dagen.
Trevlig läsning!
Jennifer är en tjej med många nära vänner, något hon berättade om i förra delen av intervjun som ni kunde läsa igår. Men det finns en sak som hon inte skulle kunna leva utan och det är sin kära Sony Ericsson W880i.
-Jag tror inte jag skulle kunna leva utan min mobil eller mina underbara vänner.
I skolan träffar hon varje dag sina vänner där hon just nu går hotell och restaurang men var osäker på vad hon skulle välja, så hon har även hunnit med en tid på samhälle. Hon har väldigt höga mål för framtiden och det lämnas inte åt slumpen. Plugga vidare inom litteratur eller biomedicin efter sommarens student.
Vad är ditt drömjobb?
-Oj vad svårt med drömjobb, det är så himla mycket jag skulle kunna tänka mig men helst egen företagare eller forskare av nått slag. Jag jobbar nu extra som hudvårdskonsult men de tror jag inte är något heltidsjobb för mig.
Tidigare har Jennifer inte haft något jobb innan hon började som hudvårdskonsult, däremot har hon haft praktik på olika ställen. Alla dessa praktiker som varit på caféer och förskolor har inte passat henne alls. Som hudvårdskonsult har hon även fått utbildning från företaget hon jobbar hos.
-Ja, jag fick en utbildning av företaget jag jobbar hos och jag jobbar inom både hudvård och make up. Det är faktiskt kul att kunna.
Har du någon förebild?
-Nej, det tror jag faktiskt inte. Inte som jag har tänkt på i alla fall. Besöker man hennes blogg får ganska snabbt en bild över en typisk blogg tjej med kläder och annat inom mode. Men något som sticker ut är hennes unika bakverk, jag har aldrig tidigare sett någon bloggare som haft en sådan unik kunskap.
Är kläder och bakning det som intresserar henne?
-Ja, det måste väl vara ganska jämt på dom två planen, baka är kul och gott. Men kläder det måste jag verkligen kolla på nästan varje dag. Kläder, skor, smycken. Ja, allt är så himla kul, så jag måste säga kläder.
Det finns en blogg som hon bara måste besöka varje dag Littledessert, med underbara bakverk. Pratar vi om kläder kommer vi också in på pengar och hur mycket hon själv lägger ut på sitt intresse.
-Det är faktiskt inte så mycket egentligen eftersom jag handlar rätt billigt men på kläder brukar det kanske bli runt 2000 kr i månaden. Om det inte är nått speciellt tillfälle eller som nu när det börjar bli vår. Då kan det bli lite mer shopping.
De flesta jag intervjuat tidigare har en dröm att åka till storstaden och göra karriären, Jennifer vill gå den andra vägen och lämna storstaden.
-Ja, jag är så pass van vid Stockholm, kan staden utan och innan. Dessutom tycker jag inte att det finns något kul att göra här längre. Jag tänker själv flytta ner till Halmstad för det verkar vara en mysig liten stad. Ytan och all den här stressen som finns i Stockholm, man kan inte gå till skolan utan att hålla på att bli påkörd.
Du vill alltså ge dig av till en mindre stad?
-Stämmer bra. Göteborg är ett alternativ också, det kanske inte är så stor skillnad mot Stockholm men dem pratar ju roligt där!
Tycker du stockholmare är dryga?
-Jag tror inte stockholmare är drygare än andra. Tror det finns lika många överallt.
Fem val
Hemmakväll / Fest
Singel / Förhållande
Sommar / Vinter
Landet / Stan
Slipsens blogg / Jennifers blogg
Här får ni fortsättningen i intervjun med Jennifer. Under dagen ska jag ägna mig åt att svara på er frågor. Återkommer under dagen.
Trevlig läsning!
Jennifer är en tjej med många nära vänner, något hon berättade om i förra delen av intervjun som ni kunde läsa igår. Men det finns en sak som hon inte skulle kunna leva utan och det är sin kära Sony Ericsson W880i.
-Jag tror inte jag skulle kunna leva utan min mobil eller mina underbara vänner.
I skolan träffar hon varje dag sina vänner där hon just nu går hotell och restaurang men var osäker på vad hon skulle välja, så hon har även hunnit med en tid på samhälle. Hon har väldigt höga mål för framtiden och det lämnas inte åt slumpen. Plugga vidare inom litteratur eller biomedicin efter sommarens student.
Vad är ditt drömjobb?
-Oj vad svårt med drömjobb, det är så himla mycket jag skulle kunna tänka mig men helst egen företagare eller forskare av nått slag. Jag jobbar nu extra som hudvårdskonsult men de tror jag inte är något heltidsjobb för mig.
Tidigare har Jennifer inte haft något jobb innan hon började som hudvårdskonsult, däremot har hon haft praktik på olika ställen. Alla dessa praktiker som varit på caféer och förskolor har inte passat henne alls. Som hudvårdskonsult har hon även fått utbildning från företaget hon jobbar hos.
-Ja, jag fick en utbildning av företaget jag jobbar hos och jag jobbar inom både hudvård och make up. Det är faktiskt kul att kunna.
Har du någon förebild?
-Nej, det tror jag faktiskt inte. Inte som jag har tänkt på i alla fall. Besöker man hennes blogg får ganska snabbt en bild över en typisk blogg tjej med kläder och annat inom mode. Men något som sticker ut är hennes unika bakverk, jag har aldrig tidigare sett någon bloggare som haft en sådan unik kunskap.
Är kläder och bakning det som intresserar henne?
-Ja, det måste väl vara ganska jämt på dom två planen, baka är kul och gott. Men kläder det måste jag verkligen kolla på nästan varje dag. Kläder, skor, smycken. Ja, allt är så himla kul, så jag måste säga kläder.
Det finns en blogg som hon bara måste besöka varje dag Littledessert, med underbara bakverk. Pratar vi om kläder kommer vi också in på pengar och hur mycket hon själv lägger ut på sitt intresse.
-Det är faktiskt inte så mycket egentligen eftersom jag handlar rätt billigt men på kläder brukar det kanske bli runt 2000 kr i månaden. Om det inte är nått speciellt tillfälle eller som nu när det börjar bli vår. Då kan det bli lite mer shopping.
De flesta jag intervjuat tidigare har en dröm att åka till storstaden och göra karriären, Jennifer vill gå den andra vägen och lämna storstaden.
-Ja, jag är så pass van vid Stockholm, kan staden utan och innan. Dessutom tycker jag inte att det finns något kul att göra här längre. Jag tänker själv flytta ner till Halmstad för det verkar vara en mysig liten stad. Ytan och all den här stressen som finns i Stockholm, man kan inte gå till skolan utan att hålla på att bli påkörd.
Du vill alltså ge dig av till en mindre stad?
-Stämmer bra. Göteborg är ett alternativ också, det kanske inte är så stor skillnad mot Stockholm men dem pratar ju roligt där!
Tycker du stockholmare är dryga?
-Jag tror inte stockholmare är drygare än andra. Tror det finns lika många överallt.
Fem val
Hemmakväll / Fest
Singel / Förhållande
Sommar / Vinter
Landet / Stan
Slipsens blogg / Jennifers blogg
Angelica - pizzabagaren från Gällivare
Namn: Angelica Järleros
Ålder: 19
Bor: Gällivare
Familj: Mamma, pappa och fem bröder
Civilstånd: Pojkvän
När jag för ett bra tag sedan bestämde mig för att intervjua just Angelica såg jag verkligen framemot att få veta mer om hur det fungerar i modellvärlden. Men så fel jag hade, blev mycket mer intressant än så. Det här är en tjej med så mycket att erbjuda att vi knappt under intervjuen kom in på hennes hobby, att vara modell. Utan vi gled in på hennes framtid, pizza och ombyggnad av rum. Till hösten flyttar hon från Stockholm där hon har pojkvännen, men anledningen till att hon flyttar är en utbildning som hon ska läsa.
- I Augusti börjar jag en yrkesutbildning då jag blir makeup artist.
Denna utbildning brinner hon mycket för och kanske kommer detta skapa hennes framtid till var hon är om 10 år när jag ringer henne då.
- Om 10 år är jag framgångsrik inom mitt yrke. Jag kommer även i framtiden att läsa någon akademisk utbildning, helst något med mode, smink och allt vad det handlar om men även ekonomi. Jag har två barn, helst två stycken och jag bor tillsammans med min pojkvän. Jag har även gjort massor med häftiga saker i mitt liv, jag har en liten hemlig lista med saker jag ska hinna göra i livet, den ska bockas av.
Inom vilket yrke?
- Som makeup artist, kanske egen företagare eller liknande. Så långt har jag inte bestämt mig, jag får se var vinden bär mig helt enkelt.
Det är om 10 år fram i tiden men vem är Angelica nu och hur hon ska ta sig fram till ett framgångsrikt jobb är en spikrak väg. Den går via Stockholm, Barcelona och startar i Gällivare. Tidigare har hon även haft yrken inom handel och faktiskt inom vården.
- Det stämmer. Jag har jobbat som kassör i matvaruaffär, som pizzabagare på en pizzeria och inom vården som extraknäck. Men nu blir det makeup artist som gäller.
Vad har du för utbildning från gymnasiet?
- Jag gick natur så jag är väl allmänvetare.
Pojkvännen i Stockholm träffade Angelica av en slump och det har hon att tacka modellandet för, eftersom att det är genom en gemensam kompis som hon lärde känna sin kommande älskling. Hon skulle vara med som modell på deras hemsida och därigenom blev det mer.
- Vi har en gemensam kompis som presenterade oss eftersom dom behövde en modell till deras hemsida och han tyckte att jag skulle passa. Så genom en gemensam kompis lärde vi känna varandra. Sen började vi umgås på egen hand och efter det blev det så.
När du jobbar som modell, möter du mycket fördomar?
- Nja, jag jobbar ju inte direkt utan gör det mer som en hobby aktivitet, jag får inte lön för det. Så några fördomar har jag inte stött på, endast att det är fina bilder på mig och det är ju inga fördomar.
(Några av hennes bilder)
Att stå framför kameran är något hon älskar att göra, men i framtiden vill hon istället jobba bakom kameran. Smink i tv, tidningar och modevisningar är ett framtida yrken som Angelica skulle kunna tänka sig att arbeta med. En svängning från att istället själv stå framför kameran göra andra fina som ska fotas, men att sluta med modellandet vill hon inte heller.
- Jo, jag vill ha det mer som en hobby, eftersom att det tror jag inte jag kan livnära mig på. Jag tycker jätte mycket om att bli fotad men har det nog som en grej vid sidan om.
För er som har följt med i hennes liv har ni säkert upptäckt en väldigt kreativ sida hos Angelica där hon syr sina egna kläder, tillverkar egna smycken och även bygger om sitt rum helt själv.
- Ja, jag älskar att måla/skissa, sy och designa, sminka, inreda, bygga saker och tillverka, ja allt! Vet inte var det kommer ifrån, kanske min farfar som är konstnär. Annars har jag alltid varit en person med många bollar i luften och som alltid måste ha något projekt på gång. Kanske ett fall för ”Arga snickaren”...?
”Arga Snickaren” är ett program där han går in och försöker få folk att göra klart saker innan de börjar med nästa projekt. Skillnaden i fallet med Angelica är att hon oftast avslutar projekt hon börjat på. Däremot är hon väldigt, väldigt impulsiv av sig.
Har du något intressant projekt du avslutat nyligen?
- Ja, det måste isåfall vara att jag helt byggt om mitt rum. Allt från tapetsering till alla nya möbler och diverse.
Allting har hon själv gjort, jag är imponerad över hennes prestation.
- Innan var väggarna mörk, mörk blå men jag målade och grundade allt så jag fick vita, annars har jag kämpat ut med gamla garderober och skit som fanns där inne och inrett allt nytt med nya möbler. Det är ett väldigt litet rum på 3x3 meter men det är en stor förändring.
Fortsättning följer imorgon, fredag.....
Ålder: 19
Bor: Gällivare
Familj: Mamma, pappa och fem bröder
Civilstånd: Pojkvän
När jag för ett bra tag sedan bestämde mig för att intervjua just Angelica såg jag verkligen framemot att få veta mer om hur det fungerar i modellvärlden. Men så fel jag hade, blev mycket mer intressant än så. Det här är en tjej med så mycket att erbjuda att vi knappt under intervjuen kom in på hennes hobby, att vara modell. Utan vi gled in på hennes framtid, pizza och ombyggnad av rum. Till hösten flyttar hon från Stockholm där hon har pojkvännen, men anledningen till att hon flyttar är en utbildning som hon ska läsa.
- I Augusti börjar jag en yrkesutbildning då jag blir makeup artist.
Denna utbildning brinner hon mycket för och kanske kommer detta skapa hennes framtid till var hon är om 10 år när jag ringer henne då.
- Om 10 år är jag framgångsrik inom mitt yrke. Jag kommer även i framtiden att läsa någon akademisk utbildning, helst något med mode, smink och allt vad det handlar om men även ekonomi. Jag har två barn, helst två stycken och jag bor tillsammans med min pojkvän. Jag har även gjort massor med häftiga saker i mitt liv, jag har en liten hemlig lista med saker jag ska hinna göra i livet, den ska bockas av.
Inom vilket yrke?
- Som makeup artist, kanske egen företagare eller liknande. Så långt har jag inte bestämt mig, jag får se var vinden bär mig helt enkelt.
Det är om 10 år fram i tiden men vem är Angelica nu och hur hon ska ta sig fram till ett framgångsrikt jobb är en spikrak väg. Den går via Stockholm, Barcelona och startar i Gällivare. Tidigare har hon även haft yrken inom handel och faktiskt inom vården.
- Det stämmer. Jag har jobbat som kassör i matvaruaffär, som pizzabagare på en pizzeria och inom vården som extraknäck. Men nu blir det makeup artist som gäller.
Vad har du för utbildning från gymnasiet?
- Jag gick natur så jag är väl allmänvetare.
Pojkvännen i Stockholm träffade Angelica av en slump och det har hon att tacka modellandet för, eftersom att det är genom en gemensam kompis som hon lärde känna sin kommande älskling. Hon skulle vara med som modell på deras hemsida och därigenom blev det mer.
- Vi har en gemensam kompis som presenterade oss eftersom dom behövde en modell till deras hemsida och han tyckte att jag skulle passa. Så genom en gemensam kompis lärde vi känna varandra. Sen började vi umgås på egen hand och efter det blev det så.
När du jobbar som modell, möter du mycket fördomar?
- Nja, jag jobbar ju inte direkt utan gör det mer som en hobby aktivitet, jag får inte lön för det. Så några fördomar har jag inte stött på, endast att det är fina bilder på mig och det är ju inga fördomar.
(Några av hennes bilder)
Att stå framför kameran är något hon älskar att göra, men i framtiden vill hon istället jobba bakom kameran. Smink i tv, tidningar och modevisningar är ett framtida yrken som Angelica skulle kunna tänka sig att arbeta med. En svängning från att istället själv stå framför kameran göra andra fina som ska fotas, men att sluta med modellandet vill hon inte heller.
- Jo, jag vill ha det mer som en hobby, eftersom att det tror jag inte jag kan livnära mig på. Jag tycker jätte mycket om att bli fotad men har det nog som en grej vid sidan om.
För er som har följt med i hennes liv har ni säkert upptäckt en väldigt kreativ sida hos Angelica där hon syr sina egna kläder, tillverkar egna smycken och även bygger om sitt rum helt själv.
- Ja, jag älskar att måla/skissa, sy och designa, sminka, inreda, bygga saker och tillverka, ja allt! Vet inte var det kommer ifrån, kanske min farfar som är konstnär. Annars har jag alltid varit en person med många bollar i luften och som alltid måste ha något projekt på gång. Kanske ett fall för ”Arga snickaren”...?
”Arga Snickaren” är ett program där han går in och försöker få folk att göra klart saker innan de börjar med nästa projekt. Skillnaden i fallet med Angelica är att hon oftast avslutar projekt hon börjat på. Däremot är hon väldigt, väldigt impulsiv av sig.
Har du något intressant projekt du avslutat nyligen?
- Ja, det måste isåfall vara att jag helt byggt om mitt rum. Allt från tapetsering till alla nya möbler och diverse.
Allting har hon själv gjort, jag är imponerad över hennes prestation.
- Innan var väggarna mörk, mörk blå men jag målade och grundade allt så jag fick vita, annars har jag kämpat ut med gamla garderober och skit som fanns där inne och inrett allt nytt med nya möbler. Det är ett väldigt litet rum på 3x3 meter men det är en stor förändring.
Fortsättning följer imorgon, fredag.....
Om kommentarer
Har upptäckt att många av oss bloggare gnäller lite över alla dessa kommentarer som vi får. De flesta tycker det är jobbigt att svara på dom, att det tar mycket tid. Jag kan också hålla med om detta, men samtidigt är det ju underbart att få kommentarer, funkar ju som en form av bekräftelse på att någon läser det man skriver. Väldigt skönt att få respons direkt på något sätt. Sedan har det ju gått lite för långt ibland. Ni vet när folk bara går in och jagar läsare till sina egna bloggare. En stereotyp finns för de flesta som ägnar sig åt sån typ av "marknadsföring". De är:
1. Ofta tjejer i 14-17 års åldern.
2. Desperata på läsare.
3. Lägger ut 100 olika outfits på en vecka.
4.Skriver egentligen inte om något vettigt i sina bloggar.
Jag tänker inte nämna några personer som jag stör mig oerhört mycket på när det gäller denna typ av kommentarer. Det jag vet är att de är fruktansvärt jobbiga att få. Sedan har jag ett mål med mitt bloggande också, vilket innebär att jag ska svara på ALLA kommentarer jag får. Som går att svara på. Gillar inte folk som ska "spela" dryga genom att helt enkelt skita fullständigt i att svara. Bloggande handlar ju trotsallt mycket om att kommunicera genom sin egen och se skriva till andra genom kommentarer. Då kommentera något man reagerat på eller kanske ett svar på en fråga man fått. Hur roligt är det på en skala att få kommentarer som: "Vilken fin blogg! Kolla gärna in på min...."
Ligger ju verkligen en känsla i det man skriver. Eller hur?
Kommentarer är ett fantatiskt verktyg. För mig fungerar det som bensin, bränsle och glädje. Tänk er att få kommentarer där läsarna tycker texterna/bilder är bra. Sånt gör att man mår bra och är glad. Glädje är ju viktig del av livet.
Så ni läsare, tack för era kommentarer. Det går rakt in i mitt hjärta.
1. Ofta tjejer i 14-17 års åldern.
2. Desperata på läsare.
3. Lägger ut 100 olika outfits på en vecka.
4.Skriver egentligen inte om något vettigt i sina bloggar.
Jag tänker inte nämna några personer som jag stör mig oerhört mycket på när det gäller denna typ av kommentarer. Det jag vet är att de är fruktansvärt jobbiga att få. Sedan har jag ett mål med mitt bloggande också, vilket innebär att jag ska svara på ALLA kommentarer jag får. Som går att svara på. Gillar inte folk som ska "spela" dryga genom att helt enkelt skita fullständigt i att svara. Bloggande handlar ju trotsallt mycket om att kommunicera genom sin egen och se skriva till andra genom kommentarer. Då kommentera något man reagerat på eller kanske ett svar på en fråga man fått. Hur roligt är det på en skala att få kommentarer som: "Vilken fin blogg! Kolla gärna in på min...."
Ligger ju verkligen en känsla i det man skriver. Eller hur?
Kommentarer är ett fantatiskt verktyg. För mig fungerar det som bensin, bränsle och glädje. Tänk er att få kommentarer där läsarna tycker texterna/bilder är bra. Sånt gör att man mår bra och är glad. Glädje är ju viktig del av livet.
Så ni läsare, tack för era kommentarer. Det går rakt in i mitt hjärta.
Carita - "Måste skilja på verklighet och cybervärlden"
Namn: Carita
Ålder: 13 år
Bor: Stockholm
Familj: Mamma och pappa
Civilstånd: Singel
(Tryck på bilden för att besöka Caritas blogg)
I inledningen av min intervju med Carita känns det väldigt trevande, dels har inte jag tidigare intervjuat någon så ung, men det uppstår även problem med vår mejlkontakt. Efter ett tag visar det sig att jag suttit och skickat frågor till helt fel adress, sedan lossnar det. Frågor med medföljande svar strömmar in i min inbox. Att Carita har bloggat under en längre tid har ni säkert inte kunnat missa, om jag nämner minicookie kanske ni vet vem det är. Någon gång har ni säkert varit inne på också läst, kanske kollat på hennes bilder. För fotografering och glädje till att skriva är det som ligger bakom själva uppkomsten av bloggandet.
- Jag har alltid tyckte om fotografering och att skriva, sen tänkte jag att jag kan väl ge det ett försök eftersom att det kändes som att ungefär hela världen redan bloggade, förutom jag, berättar Carita för mig.
Som vi har varit inne på i tidigare intervjuer så är bloggandet en stor del av livet, för många fungerar det som en drog. För en del blir det som terapi. I kan säkert redan nu inse att det tar mycket tid till att sitta och skriva inlägg. Men Carita försöker att inte lägga ner allt för mycket tid framför datorn, för det finns ju ett liv utanför också.
- Jag lägger säkert ett par timmar om dagen åtminstone på bloggandet. Jag försöker att inte lägga ner allt för mycket tid heller, man har ju ett riktigt liv som är mycket viktigare.
En sund och klok inställning, som jag personligen tycker fler borde ha speciellt unga idag som lägger ner mer tid framför datorn för att läsa om andras tankar och liv. Självklart blir studierna lidande av detta. Varför det har blivit så är en fråga som hon kanske har ett svar på.
- Jag har ingen aning, men det är nog en så pass enkel förklaring som att bloggar är himla mycket roligare än skolböcker, förklarar hon.
Kanske är det faktiskt så enkelt. Vad unga bör tänka på är också att utbildning kanske är bra att ha för framtiden. Kan ju inte direkt söka jobba och skriva i CV:t ”Har varit bloggare”. Visst kan det ge chans till jobb men utbildning krävs alltid. Vad har hon själv för mål i framtiden, är ju ett tag kvar till gymnasiet men finns det finns planer redan nu.
- På gymnasiet vill jag läsa samhälle med någon estetisk inriktning tror jag, svarar en tveksam och fundersam 13-årig tjej.
Med långt tid kvar till gymnasiet kommer säkert mycket att ändras. Att Carita är ung jämfört med de andra som jag intervjuat är något jag reagerar lite över. När jag själv var inne och läste hennes texter och såg bilderna fick jag en känsla av att det var en tjej runt 16-18 år som satt bakom tangenterna. Så fel jag hade.
Hur känns det att vara så ung och blogga?
- Jadu. Det funkar fin fint. Jag tror det är viktigt att man inte blandar ihop verkligheten och cybervärlden liksom, så att det inte går överstyr.
Intresset för fotografering måste komma någonstans ifrån, brukar ju ofta vara någon familjemedlem eller släkting som kanske smittar av sig. I detta fall stämmer det också.
- Min farbror är utbildad fotograf, men annars vet jag inte riktigt...
Vilken typ av bilder gillar du att fotografera?
- Allt möjligt! Människor, macro och naturbilder, säger hon.
Eftersom att hon tagit mängder med bilder bör hon nästan ha någon favorit bild. Men samtidigt som man har många bilder blir det också svårt att välja ut just en favorit. Att välja ut bara en bild är för svårt istället ger hon mig två bilder som hon själv anser sig tycka bäst om.
Vilken är din bästa bild?
- Oj, beslutsångest! Men det måste vara någon utav dessa bilderna som jag bifogar. Det är alldeles för svårt att endast välja ut en bild.
Hennes egna favoritbilder
Ålder: 13 år
Bor: Stockholm
Familj: Mamma och pappa
Civilstånd: Singel
(Tryck på bilden för att besöka Caritas blogg)
I inledningen av min intervju med Carita känns det väldigt trevande, dels har inte jag tidigare intervjuat någon så ung, men det uppstår även problem med vår mejlkontakt. Efter ett tag visar det sig att jag suttit och skickat frågor till helt fel adress, sedan lossnar det. Frågor med medföljande svar strömmar in i min inbox. Att Carita har bloggat under en längre tid har ni säkert inte kunnat missa, om jag nämner minicookie kanske ni vet vem det är. Någon gång har ni säkert varit inne på också läst, kanske kollat på hennes bilder. För fotografering och glädje till att skriva är det som ligger bakom själva uppkomsten av bloggandet.
- Jag har alltid tyckte om fotografering och att skriva, sen tänkte jag att jag kan väl ge det ett försök eftersom att det kändes som att ungefär hela världen redan bloggade, förutom jag, berättar Carita för mig.
Som vi har varit inne på i tidigare intervjuer så är bloggandet en stor del av livet, för många fungerar det som en drog. För en del blir det som terapi. I kan säkert redan nu inse att det tar mycket tid till att sitta och skriva inlägg. Men Carita försöker att inte lägga ner allt för mycket tid framför datorn, för det finns ju ett liv utanför också.
- Jag lägger säkert ett par timmar om dagen åtminstone på bloggandet. Jag försöker att inte lägga ner allt för mycket tid heller, man har ju ett riktigt liv som är mycket viktigare.
En sund och klok inställning, som jag personligen tycker fler borde ha speciellt unga idag som lägger ner mer tid framför datorn för att läsa om andras tankar och liv. Självklart blir studierna lidande av detta. Varför det har blivit så är en fråga som hon kanske har ett svar på.
- Jag har ingen aning, men det är nog en så pass enkel förklaring som att bloggar är himla mycket roligare än skolböcker, förklarar hon.
Kanske är det faktiskt så enkelt. Vad unga bör tänka på är också att utbildning kanske är bra att ha för framtiden. Kan ju inte direkt söka jobba och skriva i CV:t ”Har varit bloggare”. Visst kan det ge chans till jobb men utbildning krävs alltid. Vad har hon själv för mål i framtiden, är ju ett tag kvar till gymnasiet men finns det finns planer redan nu.
- På gymnasiet vill jag läsa samhälle med någon estetisk inriktning tror jag, svarar en tveksam och fundersam 13-årig tjej.
Med långt tid kvar till gymnasiet kommer säkert mycket att ändras. Att Carita är ung jämfört med de andra som jag intervjuat är något jag reagerar lite över. När jag själv var inne och läste hennes texter och såg bilderna fick jag en känsla av att det var en tjej runt 16-18 år som satt bakom tangenterna. Så fel jag hade.
Hur känns det att vara så ung och blogga?
- Jadu. Det funkar fin fint. Jag tror det är viktigt att man inte blandar ihop verkligheten och cybervärlden liksom, så att det inte går överstyr.
Intresset för fotografering måste komma någonstans ifrån, brukar ju ofta vara någon familjemedlem eller släkting som kanske smittar av sig. I detta fall stämmer det också.
- Min farbror är utbildad fotograf, men annars vet jag inte riktigt...
Vilken typ av bilder gillar du att fotografera?
- Allt möjligt! Människor, macro och naturbilder, säger hon.
Eftersom att hon tagit mängder med bilder bör hon nästan ha någon favorit bild. Men samtidigt som man har många bilder blir det också svårt att välja ut just en favorit. Att välja ut bara en bild är för svårt istället ger hon mig två bilder som hon själv anser sig tycka bäst om.
Vilken är din bästa bild?
- Oj, beslutsångest! Men det måste vara någon utav dessa bilderna som jag bifogar. Det är alldeles för svårt att endast välja ut en bild.
Hennes egna favoritbilder
Nina har en historia bakom sitt namn
Namn? Rozaleen Ljungkvist
Ålder? 22 härliga år
Bor? I Eskilstuna. Kommer från början från Flen, men flyttade till Eskilstuna på grund av kärleken!
Familj? Min familj har jag inte så mycket kontakt med, men jag har min pojkväns släkt som är världens bästa!
Civilstånd? Sambo sedan 1½ år tillbaka
Denna vecka är det Nina som finns med här i veckans intervjuer. Trevligt att få intervjua en person som kommer från en liten stad, Flen men nu bor i samma stad som har ett av Sveriges bästa rockband som frontmän. Från Eskilstuna kommer inte bara stoltheter som Kent utan här bor som sagt också en tjej som vi den senaste tiden fått se på topplistorna i bloggosfären. Nina har klättrat uppåt och får nya läsare för varje dag som går. Men hennes namn är inte Nina, utan hennes namn är en historia i sig.
När jag var inne och läste på hennes blogg kunde jag ganska snart upptäcka att det inte alls är någon Nina som sitter bakom tangenterna utan hennes namn är Rozaleen. Men hur kommer det sig att alla känner henne som Nina, jag såg inget samband.
Hur kommer det sig att du kallas för Nina? Ditt riktiga namn är väl Rozaleen om jag inte är helt fel ute?
- Du har så rätt! Det var min storasyster som inte kunde säga Rozaleen när hon var liten, så hon kallade mg Nina istället. Likheten är slående, right? Haha. På den vägen är det, alla kallar mig Nina.
Är det någon som har synpunkter på detta?
- Nej, ingen förutom min mamma, hon gillar det inte riktigt.
Visst är det slående likt att från börja heta Rozaleen till att istället få namnet Nina, det är ju verkligen ingen större skillnad. Verkligen inte. Att det är ett speciellt namn är inget att sticka under stolen med, men jag undrar mig som säkert många andra hur det kommer sig att hon fick det unika och speciella namnet. Var det kanske bara en slump eller fanns en idé bakom.
Hur kom det sig att du fick bära namnet Rozaleen?
- Det finns en låt som heter Rosalyn som David Bowie har gjort, därifrån kommer mitt namn Rozaleen. Men pappa & mamma ändrade stavningen lite, coolt med Z och två E:n ju...
Då har vi löst en fråga som många läsare gått och burit på. Och för er som hänger med i svängarna så vet ni också att Roxy är anledningen till att det blev Nina, då det är hennes storasyster. Alltid roligt med en historia bakom ett namn, det visar på att föräldrarna är väldigt uppfinningsrika och kreativa. Detta har även Nina ärvt då hon gillar att sy, inte då egna kläder utan sy upp sina kläder så de får en personlig touch.
Stämmer det att du syr dina egna kläder precis som t.ex. Lena PH?
- Jag syr inte egna kläder, men jag brukar sy om en del av mina kläder jag köper. Dels för att dom kan vara för stora eller för att jag vill ändra dom och få någonting lite mer "eget".
Hur skulle du vilja beskriva din stil?
- Jag vet inte hur jag ska beskriva min stil.... Den är ganska "Svensson" tror jag, men ändå lite egen. Det beror ju på hur man bär upp sina kläder också. Jag har aldrig brytt mig om vad som är inne, jag köper det som jag själv gillar & passar i.
Finns det någon speciell plats som ger dig inspiration, kanske modetidsskrifter etc?
- Min inspiration får jag överallt. Från människor på stan, TV, bilder... ja, överallt.
Att det är en kreativ tjej jag har valt att intervju är inte en slump, då de flesta jag intervjuat tidigare också varit oerhört kreativa. Alltifrån att skriva, måla och sy. Men hur skulle Nina själv vilja beskriva sig som person. En svår uppgift är att endast svara på denna fråga med 3 ord, lätt att uttrycka sig om andra men när det kommer till en själv blir det svårt.
Med vilka 3 ord skulle du beskriva dig själv?
- Tre ord som beskriver mig är positiv, flummig & unik.
Men om jag ställer om frågan och försöker finna vad som är viktigt i livet. Internet är något självklart som Nina använder sig av dagligen precis som många andra. Om det nu skulle bara finnas möjlighet till att enbart besöka fem sidor under en dag. Det skapar en hel del problem.
Vilka fem sidor skulle du besöka?
- Då får det bli mailen, blogg.se, Mälardalens högskolas hemsida, youtube & google. ;)
Motivering?
- Allt man behöver!
Detta beskriver väldigt mycket av vilken person Nina är och vad hon räknar som viktigt här i livet. Att hon har en populär blogg är väldigt roligt, men hur ser då en vanlig helg ut i hennes liv just nu.
Hur är då en vanlig helg i livet just nu?
- Just nu är det mycket med skolan men jag vill inte bara sitta hemma och plugga hela dagarna. Man måste ju ha roligt också! På helgerna träffar jag vänner, äter goda middagar och dricker ett glas vin eller två, spelar sällskapsspel, går ut och dansar eller bara njuter av att få vara ledig.
Hur är den perfekta dagen?
- Den perfekta dagen skulle jag spendera tillsammans här hemma med mina nära & kära. Det ska vara sommar & solen ska skina. Vi ska sola, bada & äta mängder med glass. Sedan ska vi alla sitta på våran uteplats & grilla hela kvällen. Vi ska äta & dricka gott och bara umgås. Det är då jag mår som bäst.
"- Jag ville få uppmärksamhet"
Namn: Liene, (om man undrar så är namnet Lettiskt för jag kommer därifrån och det uttalas Lene, som svenskt Lena fast med kort e på slutet.)
Ålder: 15, men fyller 16 4 januari
Bor: Bor 2,5 mil utanför lilla staden Avesta i dalarna. Men själva ställets namn kommer jag inte avslöja.
Familj: Mamma, syster och bror, bägge syskonen är äldre än mig.
Civilstånd: Singel
En längre beskrivning av vem Liene är får man på hennes blogg där hon utger sig för att vara en 15-åring från Dalarna. Att hon intagit en position högt upp på många listor som rankar de olika bloggarna är inte en slump. En hel del arbete och tid ligger bakom. Länge var det inte heller någon självklarhet för henne att skriva av sig utan ägnade större del av sin tid till att läsa andras texter och låta sig bli inspirerad istället för att befinna sig på ”andra sidan” och vara den som inspirerar. Men så en dag tog hon beslutet att själv börja dela med sig av sina tankar.
Vad var det som gjorde att du började blogga?
- Det är en rätt lång historia men ska försöka sammanfatta det kort. Jag hade en blogg förut som är raderad nu, den startade jag för att jag kom in på olika bloggar under 2007 som skrev om tokio hotel, alltså mitt favoritband.
Var det längtan efter att själv skriva om liknande saker som gjorde att DU startade en ny blogg?
- Ja, det var då fick jag en idé om att göra en blogg själv, för att skriva av mig och dela med mig av mina tankar, men jag tröttnade fort.
Efter flera försök till att själv ha en sida där hon kunde skriva av sig egna tankar och förhoppningsvis inspirera andra så gav hon inte upp. Att inspirationen kommer från en annan ganska känd person är inget som hon sticker under stolen med. Men det dröjde lite drygt en månad innan det var dags ännu en gång att skriva själv.
Vad gjorde att du började igen?
- Efter en månad började jag läsa Kenzas blogg, fast jag hade läst den tidigare. Jag fastnade vid den och hon inspirerade mig. Så då ville jag starta en blogg igen för att inspirera andra på samma sätt som jag inspirerats av henne. Men det finns även fler orsaker.
Steget från tanke till handling är alltid stort att ta men efter mycket tankar fram och tillbaka var hon igång. Skrivandet har bara vuxit sig allt starkare och läsarna har strömmat in till sidan. Liene har lyckats bli ganska känd via sin blogg. Tanke från början var att inspirera andra, kanske har hon lyckats med detta men var tanke någon gång att hon skulle bli stor och få uppmärksamhet.
Vad finns för fler orsaker till att just du började blogga?
- Jag ville väl ha lite mer uppmärksamhet, och det genom bloggen. I min vardag får jag uppmärksamhet enbart av mina kompisar. Ingen vet vem jag är och jag var väl trött lite på det, tänkte väl att blogg kunde göra mig iallafall lite känd och så skulle jag kunna visa upp min musik bland annat.
Tycker du själv att du blivit känd?
- Nej, jag är nu säker på att jag aldrig kommer bli "lite känd" genom bloggen, även om vissa kan säga att min blogg är känd.
Att det tar mycket tid till att skriva, få inspiration och inspirera andra är något bland annat Manus Uggla någon gång har sagt under sin relativt korta tid som bloggare. Att det var som ett jobb att skriva eftersom att det tillkom så mycket mera. Att komma på 3 inlägg/dag kräver mer än enbart utförande att sätta sig vid datorn och skriva inläggen. Det krävs att du hela tiden kommer på bra idéer som kan levereras till läsarna. Men fritid har även Liene, tid då hon inte sitter framför tangenterna och levererar bra texter.
Vad gör du när du inte sitter och skriver?
- Jag är en sån som gillar att göra massor men tyvärr blir det inte för ofta för mig som bor långt ifrån stan, då kan jag inte gå lika ofta på stan eller träffa mina kompisar. Men dansar, sjunger, spelar gitarr och piano gör jag.
Går du på någon träning eller håller på med någon sport?
- Jag kan styrketräna ibland om jag känner att jag har mycket energi i kroppen, jag är rätt så energisk person av mig. Skriver du andra texter än inlägg på din sida?
- Ofta blir det noveller som jag kan göra då och då, sist började jag skriva en bok.
Många uppfattar säkert dig som en väldigt kreativperson finns det något nytt som du skulle vilja lära dig för att få ut mer av din kreativitet?
- Om jag hade en bättre symaskin skulle jag säkerligen sy också....
Fortsättning följer.....
(Bilderna är lånade från Lienes blogg)
