Även när det är som mörkast och mina tankar bara fylls av negativa tankar vet jag att du finns där. Dig kan jag prata med. Du lyssnar och förstår. Jag har alltid haft underbara vänner som alltid ställt upp för mig. Det är jag väldigt glad för men nu är allt annorlunda. Med dig kan jag berätta allt. Allt känns naturligt att få vara med dig. Minns första gången jag träffade dig och allt kändes så rätt. Första närkontakten med dig kändes naturlig. Nästan som om vi känt varandra hela tiden även om det bara varit några veckor över telefon.

Jag kommer ihåg hur vi gick bredvid varandra och pratade massa strunt, bara för att prata om någonting. Nu känns allt annorlunda. Vi kan prata om precis allting, jag menar allting. Mina tankar fylls av din röst nu istället för de mörka tankarna som jag har haft. Ibland faller jag tillbaka och är negativ, men då finns du där. Likadant för dig. Du ringer ibland med dina mörka onda tankar. Allt är negativt. Inget ljus finns. Jag hoppas jag är ditt ljus precis som du är för mig.

Innan jag träffade dig kändes allt jobbigt och överallt såg man folk som var lyckliga. Lyckliga tillsammans. Där gick jag i min ensamhet, men så är det inte längre. Nu fylls mina tankar av din närhet och det känns naturligt och självklart.

Jag lyssnar på dig så som du lyssnar på mig. Du förstår mig utan att jag säger ett ord.