När jag frågar henne om alla dess gånger som det blivit att besöka sjukhuset efter att ha brutit något ben får jag ett tydligt svar. Detta kan ha varit en väg till att bli starkare och tro på sig själv. Samtidigt punkterar Lisa att hon alltid har varit en person med många vänner och har aldrig blivit mobbad för det här att sitta i rullstol.

- Jag tror faktiskt precis som du säger att det här har gjort mig starkare. Jag har ju gått igenom rätt mycket och lärt mig leva med det här.

Hur ser du på personer som skämtar om folk som sitter i rullstol?

- Det har jag ju själv råkat ut för några gånger men jag tycker bara det är patetiskt av dessa personer. Istället för att ta åt mig tycket jag bara synd om personen som gör detta.

Hon visar gång på gång under vårt samtal hur stark och positiv hon är, något som jag tycker ni som läser ska ta med er. Det märks tydligt att hon lärt sig leva med denna sjukdom och kunna svara på frågor om det.

Denna positiva och glada tjej som Lisa är har också alltid varit väldigt utåtriktad och social får jag reda på när jag ber henne berätta lite mer om sig själv.

- Jag har alltid varit väldigt utåtriktad och pratar väldigt mycket.

Något jag märker under mitt samtal. Men hur skulle hon beskriva sig själv med tre ord? Efter en stunds fundering får jag ett svar.

- Ärlig, lat och omtänksam. Ska jag utveckla? Jag är väldigt pålitlig och mina vänner kan prata med mig. När det gäller lat giller jag att ligga hemma och bara ta det lugnt.

Är du lat i skolan också?

- Ja, det är ofta så att jag är ute i sista stund när det gäller arbeten.

Förlåt, nu fick du inte utveckla det sista ordet, omtänksam….

- Nej, men det handlar om att jag bryr mig om nära och kära väldigt mycket. Det är naturligt bara för mig.

Vi kommer in på studier och skola efter att jag ställt denna fråga kring tre ord som beskriver henne som person. Hon läser första året på estet musik, ett intresse som är mycket stort är att sjunga.

- När jag var yngre uppträdde jag väldigt mycket, har alltid älskat att stå på scenen och det gör jag ju än idag. Det bästa som finns.

Du ska ju ha ett lite speciellt sommarjobb också..?

- Ja, precis. I sommar under 3 veckor ska jag jobba som gatumusikant här i Örnsköldsvik. Ett perfekt jobb för mig som älskar att sjunga.

När hon själv får välja vilken musik som ska spelas blir det bland annat Kent och Håkan Hellström eller något annat inom genre indierock och pop, som hon själv beskriver det.

- På det programmet jag läser är jag väldigt ensam om att lyssna på den musiken. Vilket jag inte trodde innan jag började.

På hennes blogg skriver hon mycket skämtsamt om olika saker, bland annat om fördelarna med att sitta i rullstol. Det märks tydligt när man läser den att hon har den självbilden av sig själv som gör att hon kan skoja om det. Något som jag tar upp med henne under vårt samtal.

- Det stämmer. Jag har väldigt lätt att skoja om mig själv faktiskt, likadant mina närmsta vänner som kan skoja om det här med att sitta i rullstol. Men sen gäller det att veta var gränsen går så att personen inte tar illa upp.

Den gränsen ber jag henne utveckla men den är svår att svara på direkt. Det är bara naturligt och något man känner av själv, något som inte går att ge en direkt beskrivning av.

Vi börjar närma oss slutet i vårt samtal när jag ber henne utveckla lite mer som ett slutord i denna intervju. Att sitta i rullstol upplever många som tråkigt och negativt men detta steg har Lisa tagit sig förbi och lever idag glad och positiv. Något hon utvecklar på ett bra sätt, dessa ord får avsluta denna intervju.

- Jag kan ju inte gå runt och vara negativ hela tiden. Visst är det jobbigt när man har haft ont men annars lever jag ju ett normalt liv. Jag festar, shoppar, är med mina vänner, fikar, bloggar, allt sånt som en "normal" tonåring gör. Förutom att jag kan utföra vissa idrotter, men det skulle jag inte göra ändå. Jag har ju musiken, mina vänner och så mycket annat istället!

Jag tackar Lisa för vårt samtal och önskar henne lycka till med allt i framtiden.