Sitter här i mitt datorhörn, midsommardagen 2010. Klockan är 10.04. Kan inte låta bli att undra över hur ni mår där ute just nu. Känner mig lite som en orolig mamma, varför gör jag det egentligen? Ni är väl så stora att ni kan ta vara på er själva. Naturligtvis! Men håll med om att midsommar är en helg där vad för tokigt som helst kan hända. Och tyvärr gör det ofta det också. Men nu går vi vidare och ”tror Gud om gott”. (Törs man skriva så nu för tiden?)

Egentligen är jag ju på semester från Slipsen, men ni vet hur det är. Svårt att hålla sig från det som är roligt. Det är faktiskt fyra veckor nu, sen jag började mitt nya jobb. Ganska olikt – men ändå lite likheter – mitt gamla jobb. Här är jag dubbelt så gammal, minst, som de flesta av arbetskamraterna. En riktigt ung styrka, de flesta är kompisar med varandra eller kompisars kompisar. Det verkar fungera bra. Själv tror jag ju att ”frigående” är bäst. Men det kanske är det där gamla generationstänkandet som slår igenom igen. Hur som helst så jobbar vi på, är nu på ett stort lager. Men det kan bli annat när som helst. Lite spännande det med, att får prova på lite olika. Så är det för många idag. På AF sa de att man kanske måste ha 2-3 olika jobb för att få ihop full tid, 38-40 tim/vecka. En arbetsgivare och byta jobb inom det är helt OK, då vet jag ”vart jag är rotad” i a f.

Kul med blandningen av människor. Har bl.a. jobbat med en fotbollskille från Kenya. En f.d. affärsman från Egypten, han berättade om sina erfarenheter av turister; jättespännande. En annan kille med erfarenheter från kriget i ”Jugoslavien”. En tjej som jobbat på fiskfabrik i Norge. Plus alla andra personer, som också är intressanta. Här finns det möjligheter att knyta kontakter och byta erfarenheter.

Har det hänt något annat speciellt under min semester? Säkert, det händer ju saker hela tiden. Men något av vikt att ta upp här? Jo en sak, fast det bara indirekt berör mig; Bröllopet! Viktoria och Daniel. Visst var det fint. Jag tyckte det kändes som att kungligheterna kom ett eller ett par trappsteg ner mot ”oss vanliga svenskar”. Kanske bara är jag som känner så. Men festen var så ”privat” som jag tror den bara kan vara, trots att den var offentlig. Det var rätt mycket ”Du och Bror” och inte bara ”Kronprinsessan”. Inte alls den där Nobelstelheten som jag trodde det skulle vara. Tack för det!

Nu har ju tidningarna fullt upp med att ”gräva i” deras smekmånad. Vem som betalat vad och vem som äger den båten eller det huset. Att de bara orkar? Men det är klart; de har ju betalt för dynggrävandet. Tänkte inte på det  J

Nej vet ni vad, mina vänner (för det är ni väl). Nu tänker jag återgå till mitt semesterfirande och lämna er i fred ett tag igen. Ha en fortsatt bra sommar och ta hand om er!!!!

Hälsar Faster Gunhild