Påväg hem igen efter vistelsen i Göteborg. Sitter i bilen och nu återgår man till verkligheten och alla måsten åter. Vissa väljer att kalla det för vardag och det gör jag också. Snart är det äntligen över och jag börjar jobba på 75 % och skolan är slut för sommaren. Längtar som f-a-n! Ett ord som inte får skrivas här egentligen men jag känner så för stunden. På slut har det blivit väldigt mycket att göra därför kom denna resa lägligt för mig, men inte om man ser till arbetsplanen. Där av anledningen till att jag måste åka till skolan direkt när jag kommer hem eftersom att vi har utställning imorgon och vi har lite kvar att göra färdigt. Jag får helt enkelt stå mitt kast att jag valde att åka iväg och sprang istället. Samtidigt tycker jag det är lite sjukt för jag är ingen person som har skitit i vårat arbete tidigare men nu har jag fått kritik över att jag varit borta "så mycket" på slutet. Har faktiskt haft dåligt samvete över detta men det jag inte förstår är varför jag ska få sån kritik. Jag bryr mig ju om utställlningen resten av dygnet men ändå får jag denna kritik från några gruppmedlemmar. Livet är inte rättvist.

Hur gick det igår?
Jo, jag är riktigt nöjd efter de förutsättningarna jag hade. En start i grupp 15 och jag kom snabbt iväg för att jaga tid och placering. Hade egentligen inget som helst mål med loppet utan bara ha trevligt och njuta. Och så bra det blev. Landade på en sluttid på 1 timme och 21 minuter. Nästan att det räckte till en topp-200 placering och då ifrån startgrupp 15(!) tänk vad jag kan prestera nästa år, nu när jag seedat in mig. Kanske är det min distans..?

Nu upphör ju en kategori, "vägen till Göteborg" undra vad jag ska göra åt det.